Jag hade precis hämtat mig från nästan två veckors magsjuka och anpassat mig till livet bland de friska när jag drabbades av årets typ sjuttiofjärde förkylning. Även Milton är givetvis förkyld. Vi följs åt när det gäller snor och hosta. Det är jobbigt att ta hand om ett sjukt barn när man själv är sjuk. Speciellt när det barnet vaknar fem gånger varje natt och knappt kan andas, och ändå, trots en jobbig natt, vaknar 5.30 på morgonen.
Å andra sidan är det ju skänt att veta att han har ärvt något från mig oxå. Pappas kroppsform, energi (läs: busighet), nyfikenhet (läs: tvångstankar att pilla på allting)och så mammas dåliga immunförsvar. Slutresultatet är alltså en förkyld unge som springer runt och pillar och kladdar snor överallt. Ja ja, det kunde väl varit värre, han kunde fått mitt nageltrång oxå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Så det var Milton eller du som smittade Pontus alltså. =)
Ja, men vi blev smittade av William..
William hade väl bara en vanlig liten standard-förkylning. Det var du som gav det där lilla extra som gjorde det till det döds-viruset det är nu. Alla vet ju hur ofta ni hemsökas av pesten... :o)
Skicka en kommentar