tisdag 2 februari 2010
måndag 1 februari 2010
Snöskottningens Mussolini
Min man och jag har lite olika uppfattning om hur ofta man måste skotta. Enligt mig räcker det att skotta när det är så pass mycket snö att det är jobbigt att ta sig fram eller att få ut bilen. Men enligt Maken måste man skotta så fort det kommer ett endaste lite tunnt puderlager med snö. Om det börjar snöa kan man absolut inte vänta tills det slutat snöa innan man går ut och skottar. Nä, man måste ut på en gång. Snöar det en hel dag måste man skotta ungefär fyra gånger (han skulle säkert vilja skotta mer men då håller jag fast honom och gömmer snöskyffeln).
Om det någon dag har kommit lite snö bara, som tex imorse då det låg ett tunnt (3-4 cm) lager med pudersnö på marken, då är det livsviktigt att skotta innan någon får för sig att ta ett eller två steg i snön, för då trampar man ju ner snön och det blir tydligen omöjligt att få bort sen. Så innan jag skulle ta bilen till dagmamman i morse kände Maken sig tvungen att gå ut och skotta fram en liten "remsa" på garageuppfarten som vi fick gå på så att vi inte skulle trampa ner snön och sen fick han mig att lova att skotta resten så fort jag kom hem. Jag har för länge sen lärt mig att inte ifrågasätta honom (i teorin alltså, i verkligheten händer det ganska ofta att jag gör just det) så jag tog lydigt fram skyffeln och skottade bort det tunna tunna lagret med snö som låg på uppfarten. Fast jag tyckte det var lite onödigt. Men jag är ju snäll så jag ställer upp på lite onödigt skottande ibland. I gengäld kanske han kan ställa upp på lite (i hans tycke onödigt) badkarsskrubbande?
Jag vet inte vad den här snöskottningsbesattheten kommer ifrån. Kanske är det för att han växte upp i lägenhet och aldrig fick skotta i sin barndom som han nu känner att han måste ta igen alla missade snöskottningstimmar.
Om det någon dag har kommit lite snö bara, som tex imorse då det låg ett tunnt (3-4 cm) lager med pudersnö på marken, då är det livsviktigt att skotta innan någon får för sig att ta ett eller två steg i snön, för då trampar man ju ner snön och det blir tydligen omöjligt att få bort sen. Så innan jag skulle ta bilen till dagmamman i morse kände Maken sig tvungen att gå ut och skotta fram en liten "remsa" på garageuppfarten som vi fick gå på så att vi inte skulle trampa ner snön och sen fick han mig att lova att skotta resten så fort jag kom hem. Jag har för länge sen lärt mig att inte ifrågasätta honom (i teorin alltså, i verkligheten händer det ganska ofta att jag gör just det) så jag tog lydigt fram skyffeln och skottade bort det tunna tunna lagret med snö som låg på uppfarten. Fast jag tyckte det var lite onödigt. Men jag är ju snäll så jag ställer upp på lite onödigt skottande ibland. I gengäld kanske han kan ställa upp på lite (i hans tycke onödigt) badkarsskrubbande?
Jag vet inte vad den här snöskottningsbesattheten kommer ifrån. Kanske är det för att han växte upp i lägenhet och aldrig fick skotta i sin barndom som han nu känner att han måste ta igen alla missade snöskottningstimmar.
Tredje invägningen

var en besvikelse. Trots att jag skött mig bra har jag gått upp några hundra gram under helgen. Så veckans viktminskning blev bara 500 g. Totalt alltså 2.8 kg på tre veckor. Det känns orättvist. Jag som till och med tackade nej till en munk igår. Men jag vet nog vem boven i dramat är. Det är de där kakorna. De är livsfarliga. Man kan inte ens tänka på dem utan att gå upp i vikt.
söndag 31 januari 2010
Frestelser
Gårdagen var hård på många sätt och vis. Det var inte bara bristen på varmvatten som var jobbig. Nej, den största utmaningen mötte jag i min egen matbutik. Eftersom Maken och Milton skulle åka på kryssning åkte jag till centrum för att införskaffa lite proviant, dvs morötter och kiwi. Jag gick där i godan ro och tittade i bröddisken när jag plötsligt, helt utan förvarning fick syn på dem! Valentinkakorna. Dessa underbara utsökt spröda mördegshjärtan med choklad och nötter som bara säljs under ca en eller två månader om året. Jag hade inte haft en tanke på att det var den tiden nu. De här kakorna har mer än en gång förstört min bantning (jag bantar ju alltid runt den här tiden ifall jag inte är gravid). Jag kände mig lite som en tjur som stod framför ett rött skynke men jag lyckades behärska mig och gå därifrån utan att inköpa några kakor.
Men nu kan jag inte tänka på något annat än de här goda kakorna och jag börjar redan fundera i banor som "men en kan väl inte skada". Problemet är att de säljs i nio-pack och även om en kanske inte skulle skada så skulle nio definitivt göra det. (Och nej, det är inget som helst problem att sätta i sig nio kakor på en gång. Problemet är snarare att inte göra det).
Men nu kan jag inte tänka på något annat än de här goda kakorna och jag börjar redan fundera i banor som "men en kan väl inte skada". Problemet är att de säljs i nio-pack och även om en kanske inte skulle skada så skulle nio definitivt göra det. (Och nej, det är inget som helst problem att sätta i sig nio kakor på en gång. Problemet är snarare att inte göra det).

Jag undrar om det är lika svårt att sluta med heroin som det är att sluta med valentinhjärtan?
Galen mamma
Vi hade problem med varmvattnet igår. Problemet bestod i att det var helt enkelt inte varmt. När jag skulle duscha efter frukosten gjorde jag som vanligt. Det vill säga att jag satte på duschen och lät den rinna någon minut, sen slängde jag in Milton i duschen medans jag klädde av mig själv och fixade lite. Så efter fyra-fem minuter hoppade jag oxå in i duschen och upptäckte att vattnet var väldigt kallt. Stackars Milton hade dock suttit där i strålen utan att klaga.
Eftersom jag har en övermänsklig tro på min make och hans hemmafixarkunskaper och jag kände ett stort behov av varmvatten, svepte jag in mig i en handduk, stoppade in fötterna i ett par Foppatofflor och ilade ut i garaget för att hämta hjälp (dvs Maken). Hans sätt att fixa felet var att helt enkelt sätta på kranen i badrummet och konstatera att jo, det fanns varmvatten. Även i duschen fanns det. Så vi gjorde ett nytt försök men precis när vi kommit in i duschen upphörde varmvattnen och blev kallt igen. Så vi svepte in oss i varsin handduk och försökte värma oss men vid det här laget hade jag blivit en smula psykotisk och driven av en onaturlig lust att duscha satte jag återigen på duschen och tyckte att "nu är det nog varmt igen". Men när jag försökte få med mig Milton på noterna protesterade han högljutt och ville absolut inte komma ut ur handduken. Men blind och döv för allt utom mitt brinnande behov av att tvätta mig i rinnande vatten tvingade jag med honom in i duschen och, förstås, när vi kommit in ändrades temperaturen återigen till oduschbart kallt. Jag gav upp, bar ut en gråtande Milton och bad honom om ursäkt för att jag utsatt honom för inte bara en utan tre köldchocker.
För att trösta honom bar jag runt honom i handduken men när jag skulle sätta ner honom på pallen och hämta de kläder han högljutt längtade efter råkade jag tappa honom så han slog bakhuvudet i spegeln. Inte populärt. Ytterligare en gråtattack. Jag bar honom till den mjuka fåtöljen istället och när jag (återigen) sagt "förlåt" några hundra gånger och han lugnat ner sig frågade jag om han var arg på mamma. "Nä" svarade han. "Mamma snäll".
Det är ovillkorlig kärlek det!
Eftersom jag har en övermänsklig tro på min make och hans hemmafixarkunskaper och jag kände ett stort behov av varmvatten, svepte jag in mig i en handduk, stoppade in fötterna i ett par Foppatofflor och ilade ut i garaget för att hämta hjälp (dvs Maken). Hans sätt att fixa felet var att helt enkelt sätta på kranen i badrummet och konstatera att jo, det fanns varmvatten. Även i duschen fanns det. Så vi gjorde ett nytt försök men precis när vi kommit in i duschen upphörde varmvattnen och blev kallt igen. Så vi svepte in oss i varsin handduk och försökte värma oss men vid det här laget hade jag blivit en smula psykotisk och driven av en onaturlig lust att duscha satte jag återigen på duschen och tyckte att "nu är det nog varmt igen". Men när jag försökte få med mig Milton på noterna protesterade han högljutt och ville absolut inte komma ut ur handduken. Men blind och döv för allt utom mitt brinnande behov av att tvätta mig i rinnande vatten tvingade jag med honom in i duschen och, förstås, när vi kommit in ändrades temperaturen återigen till oduschbart kallt. Jag gav upp, bar ut en gråtande Milton och bad honom om ursäkt för att jag utsatt honom för inte bara en utan tre köldchocker.
För att trösta honom bar jag runt honom i handduken men när jag skulle sätta ner honom på pallen och hämta de kläder han högljutt längtade efter råkade jag tappa honom så han slog bakhuvudet i spegeln. Inte populärt. Ytterligare en gråtattack. Jag bar honom till den mjuka fåtöljen istället och när jag (återigen) sagt "förlåt" några hundra gånger och han lugnat ner sig frågade jag om han var arg på mamma. "Nä" svarade han. "Mamma snäll".
Det är ovillkorlig kärlek det!
lördag 30 januari 2010
fredag 29 januari 2010
Svartsjuk?
Idag gav jag Miltons Byggare Bob-docka till Milla och sa: "här har du din fästman" (eftersom hon lekt så mycket med honom under dagen) varpå Milton genast invände: "nä, det är min fästman".
Hmm, vad ska man tro om det?
Hmm, vad ska man tro om det?
torsdag 28 januari 2010
måndag 25 januari 2010
Jobbåtergång
Nu har jag precis skrivit världens tristaste mejl. Jag skrev till jobbet att jag ville komma tillbaka redan den 17 maj istället för den 31 augusti som jag egentligen var ledig till. Hoppas de svarar "nej, tyvärr, det går inte. Du får inte plats förrän i september". Fast de kan de ju inte...men ändå...
söndag 24 januari 2010
Trött efter badpremiären

Idag fick Milla följa med till Torvalla och bada för första gången. Hon verkade uppskatta det men hon frös nog lite. Det är ju inte riktigt lika varmt som på babysim. Och Milton var förstås lika badglad som vanligt och roade sig själv med att hoppa från kanten i olika varianter. En variant är att inte hoppa alls utan att bara springa tills kanten tar slut.
torsdag 21 januari 2010
Svårt hitta jämnåriga kompisar?
Häromdagen frågade jag Milton vad hans kompisar hette och förväntade mig att han skulle räkna upp barnen hos dagmamman eller våra vänners barn men istället svarade han: Byggare Bob, Nalle Puh och Milla. Igår utökade han kompisförrådet till att även omfatta dagmammans man "Moffe" (som betyder Bosse).
Olycksfall
I natt kissade Milton i sängen för första gången. Han vaknade klockan fyra och var jätteledsen och sa "pappa, kissa min säng". Stackarn. Jag tycker han är jätteduktig som fram tills nu inte har kissat i sängen en enda gång under de tre veckor som gått sen vi tog bort nattblöjan.
tisdag 19 januari 2010
måndag 18 januari 2010
söndag 17 januari 2010
fredag 15 januari 2010
Stubbad
Det var någon som sa att man inte brukar tappa så mycket hår när man ammar men det stämmer då rakt inte på mig. Jag har aldrig tappat så mycket hår som jag gjort det senaste halvåret. Ibland på morgnarna när jag har gått upp har hela sängen varit full med hår. För att inte tala om hur golvbrunnen har sett ut efter en dusch. Riktigt äckligt, men nu tror jag att det har blivit bättre. Men igår när jag satt och kliade mig i huvudet kändes det konstigt i håret. Lite stubbigt liksom. Så jag bad maken titta efter och mycket riktigt var det stubb. Mitt i benan, nära luggen. Frågan är om det är nytt hår som håller på att växa ut eller om det är gammalt hår som har gått av? Hur som helst känns det ofräscht och onormalt.
torsdag 14 januari 2010
Viktutmaning
Mina föräldrar berättade att min bror och hans fru utmanat dem med vem som kan gå ner mest i vikt till och med den tredje maj. Eftersom jag oxå börjat banta i måndags har jag bjudit in mig själv i utmaningen. Jag har fem kilo kvar till min "innan-graviditeterna-vikt". Men jag skulle behöva gå ner ytterligare fem kilo. Jag tror dock inte att jag kan gå ner så mycket på så kort tid men långsiktigt är ju förhoppningen att komma dit. Just nu tänker jag bara vinna utmaningen.
Toaletträning
När vi var i Thailand började vi lite smått att vänja av Milton med blöjan och när vi kom hem tog vi bort den helt. Det har gått ganska bra och sen den första januari har han inte blöja ens på natten. Nu kan man nog säga att han är torr även om det fortfarande kan hända någon liten olycka på dagen. Som tur är har det i alla fall inte hänt någon utomhus, vilket ju är det jobbiga med att sluta med blöjan den här årstiden. Det känns väldigt skönt att slippa byta blöja på ett av barnen i alla fall och man blir galet stolt när han bajsar på toaletten. Det är inte mycket som krävs nu för tiden för att göra en lycklig...
onsdag 13 januari 2010
Trött
Milla har sovit jättebra tre nätter i rad (trots tänder). I lördags och i söndags sov hon typ från 23-04 i sin säng utan att vakna. Och i måndags sov hon från ca 22-05 i sin säng. Så vi hoppades förstås att hon, precis som med tänderna, skulle vara lite tidigare än sin bror och börja sova hela nätter nu. Men inatt krossades de drömmarna. Då vaknade hon säkert fem gånger och höll på och stökade och så fort hon somnade så vaknade Milton och började gnälla. De gick omlott hela natten kändes det som. Och båda vaknade kl. fem i morse och ville inte somna om så vi fick stiga upp strax före sex. Och tyvärr kunde jag inte gå hem och lägga mig efter att ha lämnat Milton hos dagmamman eftersom jag skulle till tandläkaren. Jag funderade på om jag kunde sova lite på tandläkarbritsen med öppen mun men det gick inte så bra. Jaja, det är tur att man fått vila lite några nätter innan så man orkar med resten av den här dagen.
tisdag 12 januari 2010
måndag 11 januari 2010
Tillbaka till dagmamman
Milton har varit ledig från dagmamman hela julhelgen och innan julen var han bara en vecka hos dagmamman efter semestern. Då gick det så där. Han grinade när jag lämnade honom och han var även ledsen lite till och från under dagen, berättade dagmamman. De fyra sista dagarna innan jul var han hos sin extradagmamma och det gick inte så bra. Första dagen fick jag följa med in och vara kvar i en och en halv timme men de två efterföljande dagarna gick det bra (efter ett hjärtskärande avsked på morgonen). Men den sista dagen innan julledigheten, den 22 dec, var han så förstörd så vi fick hämta hem honom igen efter tjugo minuter. Så idag när det var dags att gå tillbaka till dagmamman var jag förstås lite orolig. Jag har försökt förbereda honom på att vi ska gå dit några dagar innan men han har blivit jätteledsen bara jag nämnt det. Och imorse grät han redan när han skulle ut ur bilen så jag föreslog för dagmamman att jag skulle vara kvar en stund men hon tyckte att vi skulle försöka och om det inte gick bra skulle hon eller hennes man komma och lämna honom så jag slapp ge mig ut med bebisen. Det var ju omtänksamt.
Nästan direkt när jag kom hem ringde telefonen och det var dagmamman. Men hon ville bara rapportera att allt var lugnt och Milton satt med de andra barnen och tittade på en film. Och när jag hämtade honom var allt lugnt och nu verkar han till freds med tanken på att gå dit igen imorgon. Så förhoppningsvis slipper vi göra om inskolningen, som jag hade trott skulle bli nödvändigt.
Nästan direkt när jag kom hem ringde telefonen och det var dagmamman. Men hon ville bara rapportera att allt var lugnt och Milton satt med de andra barnen och tittade på en film. Och när jag hämtade honom var allt lugnt och nu verkar han till freds med tanken på att gå dit igen imorgon. Så förhoppningsvis slipper vi göra om inskolningen, som jag hade trott skulle bli nödvändigt.
söndag 10 januari 2010
lördag 9 januari 2010

Eftersom vi inte har renoverat hemma på över ett halvår höll vi på att få ruskig abstinens. Därför har vi nu bestämt oss för att fixa till hallen utanför sovrummet. Vi ska bara måla och lägga golv så tanken är att det ska gå på ett kick. Problemet är bara att komma åt den delen av väggen som sitter över trappen så maken har byggt en ordentlig ställning att stå på mitt i trappen. Det är ett fint bygge men det är lite jobbigt att ta sig upp för trappen när man måste huka sig ända mer till tårna för att komma fram. Ännu jobbigare är det när man ska bära en bebis oxå. Så vi hoppas att det går snabbt.
En helt vanlig dag
Jag frågade Maken hur det hade gått igår och han berättade att de hade lite kaos vid lunchen. Milton gick på toaletten och gjorde nr två och Maken stekte köttbullar och matade Milla. Men efter att han torkat Milton visade det sig att han inte var riktigt klar så han fortsatte att göra ifrån sig i byxorna varpå Maken fick stå och tvätta bajsiga kalsonger samtidigt som köttbullarna brändes vid och Milla gallskrek eftersom maten försvann. Jag sa att jag tyckte det lät som en helt vanlig dag. Då kontrade han med att berätta att han hade städat bort julen, lagt upp alla julsaker på vinden, slängt ut granen, tvättat och burit upp en massa andra grejer på vinden eftersom "man har ju så mycket tid när man bara är hemma hela dagen". Och ja, jag var imponerad. Det var mycket han hade hunnit med som jag själv inte skulle gjort en hel dag ensam med ungarna. Det vill säga ända tills jag upptäckte Aftonbladets sportbilaga hemma. Ingen av oss läser den och den enda som vi känner som brukar ta med sig den är Makens mammas man. Så han hade alltså haft hjälp av dem här hemma! Inte konstigt att han hann med så mycket då...
fredag 8 januari 2010
Begravning

Nu sitter jag på bussen till örebro för att gå på begravning. Det är min farfars fru som har gått bort efter att en längre tid ha varit sjuk i alzheimers sjukdom. Jag minns henne från min barndom som min snälla 'extrafarmor'. Maken och barnen är hemma. Det känns inte som att en begravning är rätta stället för Milton. Jag kan se framför mig hur han sparkar sörjande anhöriga i bänkraden framför eller springer fram till prästen för att ge honom en kram mitt under ceremonin. Så han fick helt enkelt stanna hemma och även om det är sorgligt att gå på begravning så är det lite skönt att vara ifrån barnen, om man nu får säga så? Det ska även bli intressant att se vad Maken tycker om att vara ensam med båda en hel dag.
torsdag 7 januari 2010
Huh, vilken elaking!
Idag var Miltons kompis Adrian här med sin mamma och syster för att leka (barnen) och fika (mammorna) lite. Rätt som det var när vi satt och drack te började Adrian att skrika. När hans mamma frågade honom vad som hänt svarade han snyftande: "Milton kramade mig"!
onsdag 6 januari 2010
Smörgåstårtstävling

Min familj kommer på kalas så vi ska bjuda på Smörgåstårta. Maken, som alltid är tävlingsinriktad föreslog att vi skulle göra varsin och tävla om vilken som blev finast och godast. Just nu e jag lite deppig eftersom jag säkert kommer förlora. Dels glömde jag avocadon som jag skulle ha på och dels så var jag så dum att jag la Smörgåstårtan på tårtpapper som nu lösts upp och sitter fast i botten. Men den blev ändå ganska fin. Ser ni vad det står på den?
Ytterligare en fördel med att fylla år

Man kan i ett svagt ögonblick få sin son att lova att köpa blommor till en. Milton tyckte det var jättekul att ta pengar ur spargrisen och (med hjälp av pappa) välja ut blommor till mamma. Däremot blev han inte glad när han hade betalat och insåg att han inte skulle få tillbaka pengarna... Men jag blev i alla fall väldigt glad över den fina buketten.
29
För varje år som går blir det bara mindre och mindre roligt att fylla år. Varför är det så? När man var liten var det årets höjdpunkt som man längtade efter i flera veckor. Nu är det något man inte vill göra någon stor grej av.
Fördelen är i alla fall att man får (för det mesta) frukost på sängen. Jag föreslog för Maken att jag efter frukosten skulle gå och lägga mig igen och inte kliva upp förrän jag fyllde år nästa gång men han verkade inte så på. Det är svårt att tänka sig att jag faktiskt snart (ja, ett år är faktiskt jävligt snart) ska fylla 30 år. Tack och lov har jag inte lika mycket åldersångest längre som jag hade när jag fyllde 21, 22, 23, 24 och 25. Jag vet, det är skitlarvigt att ha åldersnoja när man är i den åldern men jag var väl helt enkelt omogen.
Fördelen är i alla fall att man får (för det mesta) frukost på sängen. Jag föreslog för Maken att jag efter frukosten skulle gå och lägga mig igen och inte kliva upp förrän jag fyllde år nästa gång men han verkade inte så på. Det är svårt att tänka sig att jag faktiskt snart (ja, ett år är faktiskt jävligt snart) ska fylla 30 år. Tack och lov har jag inte lika mycket åldersångest längre som jag hade när jag fyllde 21, 22, 23, 24 och 25. Jag vet, det är skitlarvigt att ha åldersnoja när man är i den åldern men jag var väl helt enkelt omogen.
tisdag 5 januari 2010
Millas första tand
Fröken Milla har blivit med tand! Två månader yngre än storebrorsan var när han gjorde tanddebut.
Nyårslöften
* Träna mer
* Äta mindre godis
* Blogga mer
Saker som jag borde lova men är alldeles för realistisk för att ens försöka:
* Städa mer
* Slösa mindre pengar
* Få ordning på alla foton
* Äta mindre godis
* Blogga mer
Saker som jag borde lova men är alldeles för realistisk för att ens försöka:
* Städa mer
* Slösa mindre pengar
* Få ordning på alla foton
Byggare Bob-beroende
Jag undrar om det kan vara skadligt med Byggare Bob i för stora mängder? Milton verkar ha utvecklat en allt annat än hälsosam besatthet av den lille hantverkaren. Tyvärr har vi ju bara en film med Byggare Bob och den går i genomsnitt hela dagen på vår (nya 46-tums) TV. I natt körde han upp mig för att gå och kissa men när vi kom ner till vardagsrummet så ville han bara se på Byggare Bob. Själv är jag måttligt trött på den här filmen. Jag kan den utantill snart. Om ni väcker mig mitt i natten så kan jag utan problem citera Bob, Skopis, Wilma och de andra. Om det är särskilt nyttigt vet jag inte. Jag undrar bara hur det är med Bob och Wilma. Är de ett par eller jobbar de bara ihop? För de sover ju faktiskt i separata tält i filmen...Det är sånt man kan fundera på en tisdagsmorgon.
måndag 4 januari 2010
New moon
Vad gör man efter en natt med praktiskt taget ingen sömn? Tja, om orsaken till sömnbristen är en sjuk och ledsen tvååring så kan man alltid skaffa barnvakt och rymma ifrån tvååringen (givetvis förvandlas tvååringen först från sjuk och ledsen till pigg och leksugen med hjälp av det moderna mirakelmedlet alvedon. Man vill ju inte skrämma bort barnvakten alldeles). Destinationen för rymningsaktionen var ytterligare ett biobesök. Jag fick äran att välja film och valde förstås New moon. Maken var sådär lagom intresserad och den första kvarten av filmen satt han och sov. Själv tyckte jag om den och väntar ivrigt på nästa del. Varför kan de aldrig spela in och släppa alla delar i en serie samtidigt? Så man slapp vänta så länge...
lördag 2 januari 2010
God fortsättning!
Folk klagar på att det är dålig uppdateringsfrekvens på bloggen. Hm, vad kan det bero på? Kanske två små vilddjur som håller mig sysselsatt på annat håll, men återigen lovar jag att jag ska försöka uppdatera lite oftare (jag vill inte kalla det ett nyårslöfte men...).
Julen firade vi hemma med släkten och det blev ganska lugnt, med mycket mat, jultomte och många julklappar. Mest julklappar fick förstås Milton. Jag och Maken får inte så många nu för tiden, men det är ju som det ska vara. Häromdagen kom jag till och med på att vi har en julklapp till Milton i garderoben som vi glömt slå in och ge honom. Så det får väl bli en glad överraskning någon dag.
Nyårsafton firade vi med våra vänner/grannar; M&J (som inte står för Michael Jackson). Det var oxå en väldigt lugn kväll som bl.a. innehöll raclette, popcornkrig, wii, cider med skumgodis i och tre barn som var vakna ända till tolvslaget.
Julen firade vi hemma med släkten och det blev ganska lugnt, med mycket mat, jultomte och många julklappar. Mest julklappar fick förstås Milton. Jag och Maken får inte så många nu för tiden, men det är ju som det ska vara. Häromdagen kom jag till och med på att vi har en julklapp till Milton i garderoben som vi glömt slå in och ge honom. Så det får väl bli en glad överraskning någon dag.
Nyårsafton firade vi med våra vänner/grannar; M&J (som inte står för Michael Jackson). Det var oxå en väldigt lugn kväll som bl.a. innehöll raclette, popcornkrig, wii, cider med skumgodis i och tre barn som var vakna ända till tolvslaget.
söndag 20 december 2009
Avatar
Ikväll hade vi barnvakt så vi smet iväg på bio och ett snabbt restaurangbesök. Vi såg Avatar i 3D. Man känner sig ju lite larvig i stora svarta 80-talsglasögon och det är lite knöligt när man redan har ett par stora glasögon under, men det var ganska häftigt med 3D. Rätt som det var kom det saker flygandes mot en som man kände sig tvungen att väja för. Själva filmen var oxå bra. Den var bra gjord med fin grafik och vackra miljöer. Storyn var kanske lite förutsägbar ibland men det var ändå spännande och helt enkelt en bra film. Sen var det ju värt 150 kr bara att komma hemifrån ett par timmar och slappna av så även om filmen hade varit värdelös och vi hade somnat hade den varit värd sitt pris... (Men när det var dags att åka hem saknade jag redan min bebis otroligt mycket).
måndag 14 december 2009
söndag 13 december 2009
Thailandsresan
Det blev ju inte så mycket bloggande under resan så jag skriver en liten sammanfattning här. De första två veckorna var vi som sagt på en 55-fots katamaran. Vi hade ju sett bilder på båten innan och blivit garanterade att alla skulle få plats ordentligt men en viss besvikelse uppstod nog ändå. Det fanns två stora hytter med dubbelsäng och eget badrum. Vi fick den ena och min brors familj den andra. Men i deras hytt fungerade inte toaletten så bra och generatorn stod där inne och förde en massa oväsen när den var på. Mamma och pappa fick en lite mindre hytt med toalett och dusch. Det enda problemet med den hytten var väl att det regnade in en natt när det blev ett riktigt skyfall. Min farbror och hans sambo hade oxå en liten hytt som egentligen var besättningens hytt. Där regnade det oxå in så hon valde att istället sova utomhus. Ett val som även farfar gjorde då det var så varmt och kvavt i hans lilla hytt. Besättningen på tre man fick sova på golvet.
Dessa brister till trots hade vi en trevlig resa. Vi seglade runt i skärrgården bland en massa småöar och fina stränder. Vi stannade och gick i land i bland annat Ao Nang, Riley beach, Koh Phi Phi, Koh Lanta och Patong. Det som vi gjorde mest av under den här delen av resan var förstås att bada. Det gick bra att bada med Milton från båten. Han hade flytväst på sig och i den hade vi fäst ett flexikoppel som vi höll i. Det enda tråkiga var att det fanns lite maneter här och var.
Besättningen var jättebra och vi fick himla god mat varje dag. Men det blev förstås lite jobbigt med Milton ibland att vistas på en begränsad yta. Speciellt de dagar då vi inte gick iland något blev han väldigt uttråkad och det blev ju inte direkt någon tid att ligga och sola för mig och Maken eftersom vi hela tiden måste sysselsätta Milton.
Så när vi mönstrade av båten och tog in på hotell i Patong kändes det ganska skönt att ha fast mark under fötterna och vi tillbringade ganska mycket tid på stranden. Milton badade med sina armpuffar och han älskade varje minut i vattnet. Jag skulle inte blivit förvånad om det hade växt ut simhud mellan tårna på honom. Det blev förstås även en del bad i poolen och vi hittade även en lekplats som vi besökte några gånger. Vi försökte hålla oss i skuggan så mycket som möjligt så vi har faktiskt inte blivit så jättebruna, men lite färg har vi ju fått. Och det är ju väldigt varmt även i skuggan. Men både Milton och Milla har trivts jättebra. Milla har mest ätit bröstmjölk men hon har fått lite frukt ibland och gröt som vi hade med oss hemifrån.
En del utflykter har vi hunnit med oxå. Vi åkte till Kamala Beach en förmiddag och badade där. Den dagen var det ganska stora vågor och jag blev träffad bakifrån av en stor våg så jag tappade mina glasögon. Så på eftermiddagen var det bara att ta en tur till optikern och beställa nya. Att shoppa är ju alltid kul så vi åkte in till marknaden i Phuket Town en dag och köpte lite kläder. Milton hade kanske inte lika kul som mamma och pappa den dagen. Han uppskattade nog mer när vi gick på zoo och såg ap- och elefantshower. Det var ett ganska slitet och tragiskt zoo men som tur är så är han ju inte tillräckligt gammal för att märka det. Han tyckte bara att det var kul att se på djuren. En annan utflykt som han uppskattade var att rida på elefant med pappa och mormor. Eller egentligen var det kanske inte så kul för han klagade på att det var trångt men det var kul att mata elefantungarna efteråt och att prata om att han ridit elefant är fortfarande skojigt. En vuxenutflykt utan barn blev det för mig pappa och min brorsa när vi åkte till skjutbanan och sköt med pistol en dag. Det var kul och skönt att vara barnfri ett litet tag. Vi var även barnfria en kväll när mina föräldrar passade barnen. Då tog vi tillfället i akt och gick ut och åt och drack några drinkar. Kvällen avslutades med en 40-minutersmassage.
Kort sagt har vi haft en skön semester med mycket bad, shopping och god mat. Barnen har haft det jättebra. Det enda jobbiga har varit middagarna ibland. Det är ju inte alltid helt avslappnande att gå på restaurang med en bebis och en aktiv tvååring om man säger så. Även flygresorna har gått rätt bra. Självklart har han varit lite rastlös på slutet och måltiderna var inte det enklaste att klara av men på det stora hela har allt gått över förväntan. Synd bara att man fick komma hem till denna kyla och trista väder. Nu ska vi bara försöka få ihop julstämningen på knappt två veckor.
Dessa brister till trots hade vi en trevlig resa. Vi seglade runt i skärrgården bland en massa småöar och fina stränder. Vi stannade och gick i land i bland annat Ao Nang, Riley beach, Koh Phi Phi, Koh Lanta och Patong. Det som vi gjorde mest av under den här delen av resan var förstås att bada. Det gick bra att bada med Milton från båten. Han hade flytväst på sig och i den hade vi fäst ett flexikoppel som vi höll i. Det enda tråkiga var att det fanns lite maneter här och var.
Besättningen var jättebra och vi fick himla god mat varje dag. Men det blev förstås lite jobbigt med Milton ibland att vistas på en begränsad yta. Speciellt de dagar då vi inte gick iland något blev han väldigt uttråkad och det blev ju inte direkt någon tid att ligga och sola för mig och Maken eftersom vi hela tiden måste sysselsätta Milton.
Så när vi mönstrade av båten och tog in på hotell i Patong kändes det ganska skönt att ha fast mark under fötterna och vi tillbringade ganska mycket tid på stranden. Milton badade med sina armpuffar och han älskade varje minut i vattnet. Jag skulle inte blivit förvånad om det hade växt ut simhud mellan tårna på honom. Det blev förstås även en del bad i poolen och vi hittade även en lekplats som vi besökte några gånger. Vi försökte hålla oss i skuggan så mycket som möjligt så vi har faktiskt inte blivit så jättebruna, men lite färg har vi ju fått. Och det är ju väldigt varmt även i skuggan. Men både Milton och Milla har trivts jättebra. Milla har mest ätit bröstmjölk men hon har fått lite frukt ibland och gröt som vi hade med oss hemifrån.
En del utflykter har vi hunnit med oxå. Vi åkte till Kamala Beach en förmiddag och badade där. Den dagen var det ganska stora vågor och jag blev träffad bakifrån av en stor våg så jag tappade mina glasögon. Så på eftermiddagen var det bara att ta en tur till optikern och beställa nya. Att shoppa är ju alltid kul så vi åkte in till marknaden i Phuket Town en dag och köpte lite kläder. Milton hade kanske inte lika kul som mamma och pappa den dagen. Han uppskattade nog mer när vi gick på zoo och såg ap- och elefantshower. Det var ett ganska slitet och tragiskt zoo men som tur är så är han ju inte tillräckligt gammal för att märka det. Han tyckte bara att det var kul att se på djuren. En annan utflykt som han uppskattade var att rida på elefant med pappa och mormor. Eller egentligen var det kanske inte så kul för han klagade på att det var trångt men det var kul att mata elefantungarna efteråt och att prata om att han ridit elefant är fortfarande skojigt. En vuxenutflykt utan barn blev det för mig pappa och min brorsa när vi åkte till skjutbanan och sköt med pistol en dag. Det var kul och skönt att vara barnfri ett litet tag. Vi var även barnfria en kväll när mina föräldrar passade barnen. Då tog vi tillfället i akt och gick ut och åt och drack några drinkar. Kvällen avslutades med en 40-minutersmassage.
Kort sagt har vi haft en skön semester med mycket bad, shopping och god mat. Barnen har haft det jättebra. Det enda jobbiga har varit middagarna ibland. Det är ju inte alltid helt avslappnande att gå på restaurang med en bebis och en aktiv tvååring om man säger så. Även flygresorna har gått rätt bra. Självklart har han varit lite rastlös på slutet och måltiderna var inte det enklaste att klara av men på det stora hela har allt gått över förväntan. Synd bara att man fick komma hem till denna kyla och trista väder. Nu ska vi bara försöka få ihop julstämningen på knappt två veckor.
torsdag 10 december 2009
onsdag 25 november 2009
Halva semestern slut
Idag klev vi av baten och for till Patong. Nu blir det istallet hotelliv i tva veckor, vilket vi sett fram emot. Det har varit underbart att segla men efter ett tag blir det forstas jobbigt for Milton att halla sig pa en begransad (och varm) yta. Dessutom ar det ju ganska... ah...intressant att tranga ihop en hel familj med fyra generationer i tva veckor pa en 55-fotsbat...
Sa nu blir det antagligen lite lattare att komma at internet och rapportera lite om vad som sker, men det e frustrerande att inte ha svenska bokstaver och dessutom ar det bara nar barnen sover som man kan fa lite lugn och ro vid datorn.
Sa nu blir det antagligen lite lattare att komma at internet och rapportera lite om vad som sker, men det e frustrerande att inte ha svenska bokstaver och dessutom ar det bara nar barnen sover som man kan fa lite lugn och ro vid datorn.
onsdag 11 november 2009
måndag 9 november 2009
söndag 8 november 2009
En värld full av smaker
Milla gillar att äta mat och hittils har allt varit gott. Gröt är mumsigt, majs delikat och morot är smaskens. Men godast är nog ändå när brorsan kommer och sticker in sin klubba i munnen på henne. Då tjuter hon lyckligt och slickar sig om läpparna.
lördag 7 november 2009
torsdag 5 november 2009
onsdag 4 november 2009
Coola sår
Igår träffade jag min "coola kompis" som nyligen varit och volontärarbetat med hundar i Spanien. Hon visade upp ärr som hon fått på armen av hundklorna och pratade om en kompis som hade ett coolt ärr från en puma. Jag brottas visserligen inte med vilda djur på dagarna (eller det är kanske en definitionsfråga??) men jag har oxå rätt coola märken ibland. För knappt två år sen till exempel, hade jag ett långt rött rivmärke på kinden. Det såg definitivt ut som att jag hade varit i slagsmål med en ett stort kattdjur, allra minst en tiger. Sen att det var Milton som hade rivit mig med sina supervassa nyföddhetsnaglar kanske inte låter riktigt lika häftigt men det var i alla fall det coolaste rivsåret jag kunde kontra med...
tisdag 3 november 2009
söndag 1 november 2009
Aktivt kol
I torsdags var vi hos ett par vänner och när vi kom hem ringde de och sa att de hade hittat en medicinburk med locket avskruvat. Efter att ha räknat alla tabletter som de lyckades hitta saknades det ändå ett 40-tal tabletter och vi hade ingen aning om ifall barnen hade ätit upp alla tabletter eller bara lekt med dem och slängt dem någonstans. Efter att ha pratat med giftinformationscentralen fanns det bara en sak att göra; att åka till akuten och ge barnen aktivt kol. Det var knappast någon höjdare och Maken berättade att Milton skrek efter mamma och verkade väldigt besviken på pappa som tvingade i honom det läskiga svarta pulvret. Som tur var var det inte någon jättefarlig medicin och hittils har inget av barnen uppvisat några symtom.
lördag 31 oktober 2009
fredag 30 oktober 2009
torsdag 29 oktober 2009
söndag 25 oktober 2009
lördag 24 oktober 2009
fredag 23 oktober 2009
torsdag 22 oktober 2009
En lite igel
Amningen går som sagt rätt så bra nu men jag tycker det är lite bökigt att få till det ibland på natten och det tycker uppenbarligen Milla oxå. Två gånger nu har jag vaknat på morgonen och haft ett sugmärke ovanpå bröstet. Det är inte alltid så lätt att pricka rätt med den lilla munnen!
söndag 18 oktober 2009
Överlevnadsstrategi

Fråga: hur klarar man sig med sinnesfriden i behåll med en bebis som bara vill sova i famnen och en tvååring som inte lyssnar till ett ord man säger? Svar: det gör man inte! I alla fall inte om man ska försöka uppfostra och disciplinera barnen. Vill man undvika ett nervöst sammanbrott får man helt enkelt lov att blunda för en del bus och ta till en och annan muta. Jag försöker intala mig att de kommer bli ordentliga, fina och bra medborgare i alla fall. Eller så kan jag ta tag i det där med uppfostran lite senare, när det finns mer tid och ork.
lördag 17 oktober 2009
Iphoneberoende

Maken sitter ordentligt fast i Iphoneträsket. Jämt pillar han på telefonen och läser mejl eller laddar ner och testar olika applikationer. Vare sig han sitter vid matbordet, i soffan, i bilen, hemma eller hos grannen sitter han med telefonen i handen. Jag har varnat honom för att en vacker dag när han kommer hem så står alla han känner i hallen och ropar intervention.
fredag 16 oktober 2009
Fredagsmys...
brukade innebära chips och dip framför en schysst (och ibland inte allt för schysst) DVD. Men nu för tiden innebär det att hela familjen ligger på soffan och sover, förutom jag då. Jag äter mannagrynsgröt med (egenkokat) äppelmos och väntar på att Idol-utröstningen ska börja. För en gångs skull har jag följt hela tävlingen från början. Mina favoriter är Mariette, Tove och Erik. Ikväll tror jag att Nicklas eller Calle åker ut (förmodligen Nicklas).
Det rullar på
Igår vände sig Milla från mage till rygg för första gången! Maken la ner henne på golvet och hon bara rullade runt på en gång. Men hon orkade bara göra det en gång.
torsdag 15 oktober 2009
Miltons första treordsmening
En omtänksam vän hade gett mig en blomma som skulle vara tålig nog att överleva till och med hemma hos oss. Mycket riktigt klarade den av både att bli försummad av mig och att bli överbevattnad av Milton. Vad den däremot inte klarade av var Makens framfart när han fick för sig att städa köket. Han tyckte den var i vägen eftersom den bodde på köksbänken. Så han slängde den, till Miltons stora sorg. I morse vid frukosten formulerade han anklagelsen "pappa kastat blomman".
Så är det, man växer och utvecklas av motgångar!
Så är det, man växer och utvecklas av motgångar!
Betalar man 3 800 för en vagn kan man tydligen inte vänta sig att den ska komma med en fungerande broms...
hmpf, bara haft den i fyra dagar och redan har bromsen gått sönder... Surt!
onsdag 14 oktober 2009
söndag 11 oktober 2009
Min lilla Rembrandt
Häromkvällen kom Milton ner till matbordet med en misstänkt blå färg på handen. Vi anade genast oråd och gick upp en våning för att inspektera skadorna. Det visade sig att Milton hade sett sin chans då dörren till arbetsrummet för en gångs skull inte var stängd (och ja, det var jag som hade glömt att stänga. Typiskt. Jag som jämt tjatar på Maken att inte glömma dörren) och gått in och hämtat en blå tuschpenna. Överallt i hans rum syntes spår efter hans framfart. Bordet var dekorerat med stora blå virvlar, fönsterbrädan hade oxå fått en ny blå lyster. Hans gå-vagn var helt blå och på golvet i vardagsrummet fanns blåa streck. Som tur var var det en white board penna så allt gick att torka bort och som genom ett mirakel hade han inte kladdat på någon vägg (inte som vi sett ännu i alla fall).
Japp, det blev en ny vagn
Vi köpte vagnen som vi kollade på. 3800 kr fick vi betala men då ingick åkpåse, parasoll och mugghållare. Maken var först lite tveksam till en rosa vagn men jag intalade honom att det inte är några problem för en karl som är säker på sin manlighet.
Drömmen om ett eget bi
Jag är relativt nöjd med vår syskonvagn, Phil & Teds Dash, men det finns en hel del grejer med vagnen som irriterar mig oxå. Tex så har den världens dummaste broms eftersom man måste använda båda händerna för att kunna låsa den. Dessutom är det svårt att ta i och ur bebisen i den. Men framför allt känns den stor och klumpig när man bara har ett barn med sig. För mig som är van med en smidig bugaboo är det stor skillnad och jag är ju dessutom lite klen och tycker den är tung att lyfta in i bilen. Så därför har jag sen ett tag tillbaka bearbetat Maken för att få honom att inse att vi även behöver en singelvagn för utflykter med endast ett barn och att den vagnen är en Bugaboo Bee. Nu har jag äntligen lyckats bryta ner allt motstånd och i eftermiddag ska vi åka och titta på en. Jag hoppas att den är fin. Jag vill så gärna ha en ny vagn. (Om jag var rik skulle jag inte ha ett garage fullt med lyxbilar som alla kändisar har utan jag skulle ha ett garage fullt med barnvagnar).

lördag 10 oktober 2009
tisdag 6 oktober 2009
3 saker som jag önskar att min son snart ska lära sig
* Bara för att man kan öppna kylskåpet och hälla ut mjölken betyder det inte att man ska göra det.
* Om man hittar något som ser ätbart ut ska man ändå inte stoppa det i munnen om det hittas
a) på golvet,
b) i diskhon,
c) i papperskorgen.
* Det är bra att tvåla in och tvätta händerna men man måste inte göra det jämt och det behöver inte ta mer än fem minuter.
* Om man hittar något som ser ätbart ut ska man ändå inte stoppa det i munnen om det hittas
a) på golvet,
b) i diskhon,
c) i papperskorgen.
* Det är bra att tvåla in och tvätta händerna men man måste inte göra det jämt och det behöver inte ta mer än fem minuter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



































