Fredag, Poolen

Vi spenderade hela dagen vid babypoolen. Det var jättefint väder och det var nu äntligen dags att börja använda solkrämen. Milton lekte i vattnet och i sanden hela dagen. När vi kom hem hade han en hel sandlåda i stjärten och fick lov att bada igen, denna gång i badkaret.

Babypoolen

Torsdag, Efesos

Vi bokade en enda utflykt och det var till den antika staden Efesos. Det var en av antikens största städer med 250 000 invånare och som gammal latinare var det givetvis ett måste att åka och se på ruiner från romarriket. Det var kanske inte så Milton drömde om att spendera sin födelsedag men han klagade inte. Det var väldigt mäktigt och vi såg tex världens största amfiteater. Romarrikets vägar var dock inte konstruerade med tanke på dagens barnvagnar, speciellt inte 2000 år efter att de byggdes. Men det gick bra i alla fall. Efteråt åkte vi till en godisbutik där vi fick provsmaka turkish delight vilket vi dock inte fann så delightful. Innan vi åkte tillbaka till hotellet besökte vi en keramikverkstad och fick se på en skicklig drejare, eller vad det nu heter, som gjorde vaser och skålar och fick det att se lekande lätt ut. Föremålen var väldigt vackra och vi var sugna på att köpa något men priserna var på den nivån att vi höll ett krampaktigt tag i Milton, livrädda att han skulle ha omkull något.

Efter en sedvanlig buffélunch på hotellet spenderade vi några timmar vid poolen och busade med Milton. Eftersom det var hans födelsedag fick han både glass och tårta.

Ett av Antikens största bibliotek

Världens största amfiteater

Onsdag: Marknad

Vi tröttnade på att vara på hotellet så vi bestämde oss för att åka in till stan. Hotellet hade en buss som gick två gånger om dagen för 2 lira (ca 10 kr) och vi reserverade platser. Men det hjälpte inte för bussen åkte tjugo minuter före utsatt tid då den blivit full. Så vi fick ta en dolmus, lokalbussen istället för 3,5 lira. Dolmus betyder tydligen proppfull och är minibussar som man hoppar på. Det var inte någon lång sträcka och bussresan gick bra. Milton somnade i mitt knä. Vi letade oss snabbt fram till marknaden där det fanns massa kläder, skor, te mm. Jag ville köpa barnkläder och vi hittade ett stånd med jättefina kläder i olika färger och modeller men Maken drog på sig försäljerskans vrede när han försökte pruta 85% på ett set med tröja och byxor. Priset var 20 lira (ca 100 kr) men han sa att den inte var värd mer än 3 lira (ca 15 kr). Vi blev typ utkastade och hon pratade argt på turkiska med sin kollega och pekade på Maken samtidigt som hon pekade mot tinningen och snurrade på fingret i en "han är helt kokobäng-gest". Lite senare kom det fram att han tänkte lite fel, han trodde hon hade sagt 10 lira...

Vi hittade i alla fall en fin jacka till honom för 4 lira (ca 20 kr) och jag köpte tre BH:ar för 7,5 lira (ca 37 kr). Vi hittade även en leksaksbutik där jag ville köpa en cykel till Milton men Maken vägrade att släpa hem något så stort så det fick bli en liten xylofon som han fick dagen efter i ett års-present.

Här ville jag alltså bränna hela semesterkassan men det satte Maken stopp för.

Tisdag: Stranden och poolen

Vi åt en tidig frukost och gick sen ut på stranden och inspekterade den. Den var rätt fin med brun sand och en del snäckor i sanden. Vi införskaffade ett litet set med strandleksaker till Milton (för motsvarande 90 kr!) som han hade jättekul med. Eftersom den här dagen bjöd på bättre väder än måndagen så höll vi oss ute i solen hela dagen. Mestadels låg vi vid poolen. Milton hade hur kul som helst i poolen och jag hade fullt sjå att hålla reda på honom. (Maken var ovillig att blöta ner sig och ville hellre hålla koll på land).

Förutom att sola och bada fanns det i princip bara en sak till att göra på hotellet och det var att äta. Det var ju all inclusive och två stora bufférestauranger dukade upp fat efter fat med mat och efterrätter till frukost, lunch och middag. Det fanns även snackbarer där det serverades pizza, hamburgare, korv etc. Jag höll mig ända fram till tisdag kväll då jag bestämde mig för att unna mig en bit äppelpaj. Det startade i sin tur en kedjereaktion där jag för varje dag släppte mer och mer på mina gränser. Det hela kulminerade till sist i en godisorgie på planet hem då jag satte i mig en hel påse Raffaello. Har man semester så har man...

Måndag: Ankomst

Vi anlände till hotellet vid halv sex-tiden på morgonen och var således rätt trötta. Guiden föreslog att vi skulle gå och äta frukost direkt när vi kom och sen sova till tio, halv elva och därefter gå på välkomstmötet. Jag undrade i mitt stilla sinne om det betydde att han tänkte ta Milton då så vi kunde få sova de där efterlängtade timmarna men eftersom inget sådant erbjudande kom kröp vi direkt i säng och sov till ca 8-tiden då Milton körde upp oss. Vi gick och inspekterade hotellet och poolområdet. Det var väldigt fint och det fanns flera babypooler. Vädret var dock en besvikelse. Efter en solig morgon blev det mulet och regningt och vi frös en del. Vi gick därför till inomhuspoolen och försökte locka ner Milton i vattnet. Förutsättningarna var kanske inte de bästa eftersom hans gener på båda sidor kommer från två riktiga badkrukor. Men till sist gick han med på att trampa runt lite i sin fina badring som farmor köpt i Thailand ett halvår tidigare. Efter en uppskattad buffémiddag tog vi en tidig kväll (vilket vi gjorde alla kvällar) och tog igen lite förlorad nattsömn.

1-årskalas

Den 20 september var det dags för Miltons första kalas. På dagen hade vi kalas med kompisar. Det var fem andra barn här plus föräldrar och vi firade med glass och fruktsallad. På eftermiddagen kom familjen och släkten över och då blev det tårta. Jag hade först tänkt baka en egen tårta men bestämde mig sen för att lägga duktighetskomplexet åt sidan och istället satsa på peace of mind och helt enkelt köpa en färdig tårta från ica maxi. För Miltons del kvittade det, han sov när alla kom. Vi firade förstås även Maken som fyllde 32 år. Jag och Milton gav honom en inspelningsbar DVD med hårddisk i present. Jag tror den uppskattades (tills han fick räkningen i alla fall). Milton fick massa fina presenter, bl.a: kläder, overall, leksaker och en resevagn. Favoriten var nog det lilla skurmoppssetet.

Kalaset är i full gång med lek

Glass och fruktsallad gillar alla barn
Födelsedagstårta

10-årsdejt

Den 18 september i år hade alltså jag och Maken hängt ihop i hela tio år. Det var självklart värt att fira så jag sa till Maken att jag skulle plocka upp honom 17.10 utanför hans jobb. Därefter promenerade vi bort till en liten italiensk restaruang som jag hade bokat bord på. Där åt vi en trevlig middag och njöt av att vara barnfria. Kl. 19.30 började kvällens huvudnummer som var en föreställning på Maximteatern. Det var förhandsvisning på "The dad", en superrolig monolog om föräldraskapet från planeringsstadiet, graviditet och förlossning till uppfostran och barnens påverkan på äktenskapet.

Det var kul att komma ut och hitta på något tillsammans, bara vi två. Det blir ju inte så ofta nu för tiden...

Turkiet

Igar kom vi alltsa ner till Turkiet. Flygningen gick bra med Milton. Han sov typ hela tiden och kande inte av nagot tryckfall nar vi landade. Det var dock lite jobbigt att flyga sa sent. Vi kom inte fram till hotellet forran vid 5.30 pa morgonen sa vi var ganska trotta igar.


Hotellet ar fint, bra standard pa rummet och det finns manga fina pooler. Vadret ar ganska bra idag. Soligt men inte alltfor varmt. Igar var det mest mulet och lite regn.

Jag gillar inte att skriva utan svenska bokstaver sa jag skriver nog mer nar vi kommer hem. Da skriver jag aven om Milton kalas och var 10-arsdejt.

Utrensning

Igår var det en elektriker här för att fixa elen ute på altanen. Av den anledningen kunde vi inte leka i vardagsrummet som vi brukar göra så vi var mest i sovrummet. Vilket var ganska bra för då fick jag tillfälle att äntligen rensa lite i min garderob. Jag var stenhård och slängde allt som jag inte använt på minst fem år (ja, det var faktiskt en hel del) och allt som jag i ärlighetens namn kan säga att jag aldrig mer kommer komma in i. Det blev en hel svart sopsäck med gamla trotjänare och en del ofattbara impulsköp. Det var skönt men stundom sorgligt. Längst in i garderoben hittade jag ett par skitsnygga jeans som jag verkligen gjorde allt för att försöka komma i men när de fastnade halvvägs upp på låren gav jag upp och erkände för mig själv att jag kommer aldrig bli en stl 34 igen! (Jag får vara glad om jag blir en stl 30-någonting alls). Det enda jag inte kunde skiljas från var en skitsnygg röd klänning som jag hade på mig när jag var 22. Jag menar man vet aldrig, jag kan ju drabbas av någon exotisk sjukdom och gå ner 20 kilo på en månad. Då vore det ju trist om man inte hade en vacker röd klänning att pigga upp sig med.

Klängrankan Milton

Milton vaknade 7.15 idag. Kl.9 var jag redo att adoptera bort honom och kl. 9.30 funderade jag allvarligt på att rymma hemifrån. Han var som ett plåster på mig och bara tjurade och kinkade hela morgonen. Jag fick inte göra någonting! Inte diska, inte klä på mig, inte borsta tänderna etc.

Det har alltid fungerat bra för mig att duscha när jag varit ensam hemma med Milton. När han var liten satte jag honom i babysittern och så fick han titta på när jag duschade. När han blev större fick han krypa omkring inne i badrummet med lite leksaker. Men nu när han går är det minsann slut på friden. Att han skulle dra ut handdukarna från skåpet hade jag förstått innan och tyckte det var okej. Likaså att han lekte med hårtorken och alla paket med näsdukar som ligger i varsin låda. Jag hade till och med varit så förutseende att jag tömt medicinlådan och lagt allting på handfatet så han inte skulle nå det men jag hade inte tänkt på toaletten! Tre gånger blev jag tvungen att hoppa ur duschen och plocka upp grejer som han slängde ner däri (och efteråt sterilisera eller kasta dem). På grund av det blev det blött i hela badrummet så han halkade omkring där inne och blev dyngsur om blöjan. När jag var klar och skulle torka mig försökte jag få honom intresserad av att gå ut och leka men han ville bara upp i famnen, ner i toaletten eller in i medicinlådan (som jag nu fyllt på igen). Och när han inte fick som han ville var det bara tårar och skrik. Så nu antar jag att jag bara kan duscha på kvällstid när Maken är hemma.

Vid tio-tiden gick vi till öppna förskolan för jag stod inte ut med att vara hemma längre. Där betedde han sig exemplariskt förutom ifall jag råkade gå iväg från honom för att hämta något. Efter det gick vi till en kompis för att fika och äta lunch. En lunch som blev konstant avbruten av barnskrik, barnsparkar, barnkladd mm mm. Efter lunchen lugnade han äntligen ner sig och förvandlades från Monster till min goa lille kille igen. Undrar om han kommit in i puberteten eller något?

Djupa funderingar

Det tog flera timmar att städa köket igår och efter en middag med ugnspannkaka och lingonsylt har Milton grisat ner det igen.

Varför städar man för?
Varför äter han inte ugnspannkaka?

Och när vi ändå är inne på stora frågor; hur länge kan man egentligen vara förkyld? Det har nu gått två och en halv vecka och precis när det började gå över så blev han pang bom, superförkyld igen i fredags, med nattliga hostanfall och allt annat som hör till (typ att slänga maten på golvet istället för i munnen).

Snart semester

Idag är det en vecka kvar tills vi åker till Turkiet. Det ska bli så skönt med en veckas avkoppling och lite värme. Vi åker med Nazar och ska bo på Hotel Aqua Fantasy som verkar hellyxigt. Så det kommer att bli full rulle nästa vecka; packa inför resan, hämta Miltons pass, Makens + Miltons kalas på lördag. Dessutom firar jag och Maken 10 år tillsammans på torsdag så på fredag ska jag överraska honom lite (mer än så kan jag förstås inte skriva här. Det händer faktiskt att han kikar in ibland).

Rent hus

Idag har vi storstädat hemma. Det behödes sannerligen. Med en liten Milton hemma brukar det liksom komma lite på sidan. Men idag har jag dammat, putsat, dammsugit och plockat hela dagen. Milton var hemma hos farmor medans vi höll på. Förhoppningen är att det ska hålla sig städat tills nästa lördag då vi ska ha kalas för Milton som fyller ett år! (Och Maken fyller 32 oxå men det glömmer jag bort hela tiden. Måste verkligen komma ihåg att köpa en present nästa vecka).

Här går man

Milton har börjat gå! Första steget tog han redan för fyra veckor sedan men sen hände inget på länge, bara ett-två steg ibland men den senaste veckan har det hänt grejer. Först fyra-fem steg, sen sju-åtta och nu tar han mer än tio steg i taget. Nu kan man verkligen säga att han går! Han kan till och med stanna på vägen, böja sig ner och plocka upp något och sen stappla vidare mot målet för att till sist sätta sig på rumpan strax innan han nått fram.

Det är kul att se och man blir så stolt men nu kommer man väl inte få en lugn stund förrän han flyttar hemifrån!

Vad gör den där?!

Hemma hos mig kan man hitta saker lite varstans där de kanske inte hör hemma... Exempel:

Skohornet ligger på köksgolvet (Milton behöver något att röra runt med bland alla plastbyttor som täcker 1/3 av köket).

Miltons sandaler ligger på toaletten (någonting måste han ju roa sig med när jag duschar).

Vispen ligger bakom baren (Milton behöver den ifall han ska blanda ihop en drink till mamma. Ibland känns det som att det skulle behövas).

De plastbyttor som inte ligger på köksgolvet ligger i badkaret (Gummiankorna är på semester).

Ny telefon

Jag tackade nej till Telenors erbjudande och blev istället erbjuden en Sony Ericsson W760i för 300 kr om jag förlängde mitt abonnemang med två år. Jag tyckde den verkade cool så jag tackade ja (de hade inga rosa telefoner). Den ska komma på posten om tio dagar. Jag längtar!

Stackars tån

I måndags var jag hos läkaren eftersom mitt nageltrång kommit tillbaka och han tog åter fram skalpellen och skar bort en del hud och halva tånageln. Han sa att det är rätt ovanligt att man måste komma tillbaka så här snart och göra om ingreppet. Sen la han till: "Men det behöver ju inte vara ditt fel." Äh, tack för den!

Det är hur som helst stor skillnad mot förra gången. Nu gör det mycket ondare. Det dunkar i tån hela tiden och jag måste ta värktabletter flera gånger om dagen. Förra gången tog jag inte en enda och efter två dagar kändes det jättebra. Nu känns det som att tån har fått kallbrand eller något, måste kanske amputera snart. Den är svullen till två gånger sin normala storlek och det blir inte bättre av att Milton slänger leksaker på den och jag själv går in i kökspallen...

Förbannade Com Hem

Nä, jag har inte glömt bort bloggen! Vi har haft Internetproblem. Com Hem är urusla och det känns som ett stort misstag att säga upp abbonnemanget hos Bredbandsbolaget. Vi har haft problem hela veckan och hela tiden medans jag skriver det här så väntar jag bara på att nätet ska gå ner vilken sekund som helst.

Husmorstips

Husmorstips 1: Tryck en liten skumgodis i botten på glasstruten, så rinner inte glassen ut.
Riktiga kvinnors tips: Sug ut glassen genom botten på struten, snälla nån, förmodligen ligger du ändå på soffan och äter den.

Husmorstips 2: För att hindra potatisen från att gro, lägg ett äpple i potatispåsen.
Riktiga kvinnors tips: Köp pulvermos, det håller ett år.

Husmorstips 3: När det står i kakreceptet att du ska strö kakformen med ströbröd, användlite kakmix istället, så blir det inte vita fläckar på den färdiga kakan.
Riktiga kvinnors tips: Gå till bageriet. De kan till och med dekorera kakan åt dig.

Husmorstips 4: Om du råkar salta maten för mycket under kokningen, lägg i en skaladpotatis, som suger upp överblivet salt ur maten på ett ögonblick.
Riktiga kvinnors tips: Om du saltar maten för mycket under kokning, så tråkigt då. Upprepa efter mig: Som jag lagar maten, så äter du den och så vill du ha den.

Husmorstips 5: Linda in sellerin i aluminiumfolie när du lägger den i kylskåpet och denhåller sig färsk i flera veckor.
Riktiga kvinnors tips: Selleri? Aldrig hört talas om.

Husmorstips 6: Pensla pajskalet med lite vispat ägg för att göra den glansig.
Riktiga kvinnors tips: På de frysta pajförpackningarna står det inget om pensling med ägg, så det hoppar jag över.

Husmorstips 7: För att bota huvudvärk: Ta en lime, dela den i två delar och massera dinpanna med dem. Dunkandet försvinner.
Riktiga kvinnors tips: Ta en lime, blanda den med lite Tequila. Kyl och drick. Du kanske fortfarande har huvudvärk, men vem bryr sig?

Husmorstips 8: Om du har svårt att öppna burkar, prova latexdiskhandskar. De ger ett grepp som inte glider och gör burköppnandet enkelt.
Riktiga kvinnors tips: Be "Den onödige" att öppna, medan han sitter på sin ända och ser tv.

Husmorstips 9: Släng inte överblivet vin. Frys ner det till iskuber för kommande grytor ochsåser.
Riktiga kvinnors tips: Överblivet vin??

Jobbiga måltider

På sista tiden har jag märkt att vissa av Miltons måltider ofta börjar i matstolen och tar slut typ inne på toaletten. Hur kommer det sig egentligen? Är det normalt att jaga efter sin krypande bebis med talriken och skeden i högsta hugg och försöka stoppa in en tugga när man kommer åt? Det brukar börja så fint med att han sitter "snällt" i stolen med haklappen och äter fint. Sen vill han helt plötsligt inte längre äta fint utan bara slänga maten på golvet eller på fönstret bakom sig. Ungefär samtidigt brukar han utveckla starka aggressioner mot haklappen och protestera högljutt. Då matar jag honom och försöker distrahera honom lite med något att leka med vilket endast funkar en liten stund tills han kommer på att han sitter fast i stolen och till varje pris vill därifrån. Då är det kört! Sen är det bara gråt, skrik och bråk och mat i hela köket. Det är vid den här tidpunkten jag ger upp och släpper ner honom på golvet (om han inte själv redan lyckats åla sig upp ur stolen och sätta sig på bordet). Men jag vill ju ändå att han ska få i sig mat så det är därför jag finner mig själv desperat jagandes runt efter en bebis med en sked i handen. En tugga under stolen, en tugga vid skafferiet, en tugga i hallen och slutligen en tugga i duschkabinen. Det konstiga är att han gärna äter, han vill bara inte sitta still i stolen (eller någon annan stans) och äta.

Ja ja, det är väl en härlig period det här oxå som man kommer skratta gott åt om några år...

Jobbångest

Nu är det mindre än tre månader kvar tills jag ska tillbaka till den kalla verklighet som kallas arbetslivet. Det känns inte lockande. Jag har prestationsångest. Jag som i ett år har gått omkring hemma iklädd enbart mysbyxor och mörka ringar under ögonen ska nu (snart) knöla in mig i finbyxorna (tack och lov kom jag äntligen i dem igen förra veckan) och se respektabel ut. Antagligen kommer det förväntas av mig att jag ska prata om seriösa saker, inte matningsrutiner, nattvälling, framsteg på gåfronten eller vilket blöjmärke som egentligen är bäst. Och dessutom, hemska tanke, måste jag nog JOBBA oxå! Hur ska det gå när man knappt har format en seriös tanke sen Milton föddes? Nu ska man helt plötsligt fatta beslut om VIKTIGA saker. Det känns som jag inte har haft en juridisk tanke på hundra år minst. Jag minns knappt hur man slår i lagboken...

Undrar om jag hinner baka ihop och klämma fram ett syskon till Milton på tre månader så jag kan stanna hemma lite längre? Jag är inte så bra på matte men jag tror det kan bli knepigt...

Hoppas, hoppas, hoppas

Jag fasar för vad Milton ska hitta på i natt. Igår natt vaknade han 1.30 och somnade inte om förrän 3.45. Det var lite småjobbigt. Skulle vara väldigt trevligt om han ville sova den här natten...

Helvetet nästa?

Är det omoraliskt att ljuga för barn? Det har kommit hit ungar som vill sälja jultidningar idag. Självklart har jag inte köpt något för vem orkar det? Då måste de ju komma in och jag har redan tilläckligt med ungar (unge) i det här huset. Och tänk om jag skulle titta i hela katalogen och sen inte hitta något, jag vet nog hur de skulle sluta. De skulle titta på mig med ledsna små ögon och så skulle jag köpa något helt värdelöst bara för att inte vara taskig. Så jag vill inte köpa några jultidningar. Vilket dock inte hindrar mig från att med beklagande röst säga att "tyväär, men jag har redan köpt av någon annan." Inte ens granntjejens desperata "men man kan vinna priser" kan rubba mig.

Mobilerbjudande

Jag blev uppringd av Telenor idag och det visade sig att mitt abonnemang skulle löpa ut snart och de ville förstås gärna ge mig ett fiiint erbjudande om jag fortsatte som kund hos dem. Erbjudandet i fråga bestod av en ny telefon, Sony Ericsson G502. Men nu när jag har tittat på den så känner jag mig faktiskt inte så imponerad. Jag som enbart brukar välja mobil på utseendet ser ju två uppenbara fel med den: 1. Det är ingen vikmobil och 2. den är inte rosa. Jag får nog fråga om de har något annat som kan passa mig bättre. Några förslag?

Ny kappa

7 kg lättare poserade jag igår runt i min nya kappa. Efter att ha funderat i ungefär en kvart på om den var för stor eller inte bestämde jag mig för att den var jättefin (det är så krångligt att hålla på och byta när man handlar på postorder) och att uppkavlade ärmar bara är chict. Nu väntar jag bara på höstvädret. Och kanske ett par fina skor att ha till...

Vill sova

Lillmonstret vaknade 5.20 i morse och är fortfarande inte trött. När ska jag få gå och lägga mig egentligen?? Trots kvardröjande snorighet och hosta är han oförskämt pigg. Man tycker ju han borde sova lite längre på morgonen när han varit vaken mellan 1.30 och 2.10 på natten men så fungerar det tydligen inte...

Man lär så länge man lever

Efter att ha varit tillsammans i snart tio år så trodde jag faktiskt att jag och Maken hade koll på det mesta om varandra (eller i alla fall att jag hade det). Man borde ju allra minst känna till den andres favoritgodis men när vi stod vid lösviktsgodiset på Willys för ett tag sen utspelade sig följande samtal mellan oss:

Jag: Okej, skumbananer vill du ju förstås ha...
Maken: Nä, jag gillar inte skumbananer.
Jag: Va? Men du tar ju jämt massa skumbananer.
Maken: Ja, men det är ju till dig eftersom du gillar dem.
Jag: Nä, jag gillar inte skumbananer. Jag brukar köpa dem för din skull...

Här har vi alltså gått i typ tio års tid och köpt skumbananer i tron att den andre älskar det när ingen av oss i själva verket tycker om dem. Vi borde kanske ha misstänkt något tidigare eftersom det alltid blev några skumbananer kvar i påsen, men inte då. Det är lite skumt. Skumma bananer...