Frisörbesök

Barnen leker bra tillsammans ibland. Just nu sitter de fint och ritar ihop. Men det gick inte så bra nyss när Milton fick sitta och klippa lite. Jag vände ryggen till i tio sekunder och det var allt som behövdes för att Milton skulle komma på att dagens utlovade frisörbesök för Milla inte blivit av. Millas lugg hängde ju i ögonen på henne och det kunde han som god storebror inte acceptera så han åtgärdade snabbt saken själv med ett litet klipp! Tur han bara tog några strån...

Håret

Direkt efter permanenten tyckte jag att håret blev lite väl lockigt och hoppades att det skulle lägga sig lite efter några dagar. Men nu när jag till slut tvättat håret lite försiktigt (efter att ha luktat permanentvätska i tre dagar) känns det som att lockarna nästan försvunnit! Men det var precis så här jag ville ha det från början... Att man aldrig kan bli helt nöjd.

(Men jag är faktiskt ganska nöjd, bara inte lockarna försvinner mer. Dessutom tror jag man kan "locka" tillbaka dem med någon superdyr stylingprodukt).

Rosa pantern

Milla i sina mysigaste julklappar; en fluffig och go morgonrock och håriga mystofflor. Allt i rosa och ackompanjerat av en napp i samma nyans. Sötare än så här blir det inte på morgonen.

En utslagen hjälte

Allt julstök tar ut sin rätt. En uttröttad liten tjej kapitulerar efter en intensiv början på julhelgen. Julafton tillbringades hemma hos mina föräldrar och Milla somnade inte förrän närmare 22. Så inte konstigt att hon är trött idag. Nu ligger hon och sover tungt på farmors soffa. Vi ska snart äta årets fjärde julbord, börjar bli lite trött på skinka, lax, köttbullar och prinskorv nu...

Och så ska man hem med alla julklappar

Det blev några kassar med leksaker och kläder...

Tomten kom på besök

Ungarnas morgonjulklapp

God jul på er alla bloggläsare!

Den ultimata lösningen

Jag skulle göra någon god efterrätt till julbordet och kunde inte bestämma mig för om jag skulle göra kladdkaka eller cheesecake. Men då hittade jag ett recept på cheesecakekladdkaka! En kombination som spontant känns som att den inte kan misslyckas. Men det återstår att se... Den vinner inget pris i någon skönhetstävling i alla fall, eller som Milton sa: åh, en bajskorvskaka!

Pepparkaksbak

Julfin (resultatet)

Och så här blev resultatet. Vääldigt lockigt, måste jag säga. Jag tror jag väntar några dagar med att avge min dom tills det har "satt sig" lite. Men ja, något nytt blev det i alla fall...

Julfin

Sitter nu hos frissan med en massa spolar i huvudet och hoppas på att få fina lockar lagom till jul.

Miltons önskelista

1. En hiss
2. Corn flakes (med en tiger på förpackningen)
3. En ny tomterallrik
4. En riktig rymdraket så han kan åka upp till molnen

Jag hoppas han inte blir alltför besviken över miniköket och kassaapparaten som vi köpt till honom.

Till dagmamman tycker han vi ska köpa en postlåda eller en vuxenbok. Jag tror det får bli det senare alternativet...

Brrr

Jag har hört att på vissa arbetsplatser sätter de faktiskt på värmen på vintern. På andra (som min) delar man istället ut filtar till personalen.


I kombination med en egeninskaffad värmefläkt har jag faktiskt lyckats uppnå en dräglig arbetstemperatur på ca 28 grader. Skönt att slippa frysa. Det blir bara så kallt när man går ut!

Milton har officiellt trätt in i kiss- och bajsåldern

Efter att Milton, av en kompis, blivit introducerad till det finfina ordet "bajskorv" är det nu det flitigaste använda ordet i hans vokabulär. I början tyckte jag det var lite drygt att bli kallad bajskorv jämt men nu använder han ordet mer om saker än personer och då tycker jag faktiskt det är lite roligt att bre bajskorvar på mackan, borsta bort bajskorvar i munnen och bygga bajskorvar med klossar. Jag vet inte, det säger kanske mer om min utveckling än hans?

I morse frågade Milton mig om jag tyckte om bajskorvar och jag svarade att det gjorde jag inte. Då tittade han lite fundersamt på mig och frågade "men då kanske du tycker om kiss då?"

Dagens pinsamma

Igår var två kompisar hemma på middag. Vi hade bestämt träff på Facebook och kommit fram till att de skulle ta sig ut till vildmarken (dvs Jordbro) istället för att ses i stan. I gengäld skulle jag fixa middagen. Så jag handlar och fixar mat men nånstans i matplanerandet lyckades jag förtränga själva anledningen till att vi skulle ses. Dvs ända tills min ena kompis berättar för Milton att vi ska öppna paket efter maten. Då kommer jag ihåg hur tydligt som helst, att vi skulle ses och byta julklappar!

Har jag köpt några julklappar till dem? -nej.
Har jag ens tänkt tanken på julklappar till dem? -nej.

Jag tittade mig paniskt omkring i köket och sökte med blicken efter nåt som jag kunde smita iväg med och slå in. Det enda jag kunde komma på var en oöppnad förpackning wokgrönsaker eller en påse halstabletter. Inget av dem kändes riktigt rätt så det var bara att krypa till korset och erkänna.
Men de fick i alla fall varsitt julkort som plåster på såren!

Jag måste nog skaffa mig en kalender och börja skriva upp saker och ting. Jag börjar bli för gammal för att ha allt i huvudet längre.

Vad ska man med väckarklocka till?

Vilken tur att man har barn som ser till att man kommer upp i tid på morgnarna. Tänk, annars kanske jag hade legat och dragit mig ända till 5.30 istället för att, som nu, få möta morgonen redan vid 4.20. En av föräldrarskapets många fördelar!

Nackdelen med att handla sent är att barnen blir så trötta...

Luciafirande

Eftersom jag är på kurs denna vecka så missar jag tyvärr barnens första luciatåg som går av stapeln idag. Men som tur är så är Maken med och fotar lite så jag får vara med på ett hörn i alla fall. Här är en bild på världens sötaste små tomtar.

Vad jobbigt det är att åka tåg ibland.

Jag har ingen väckarklocka på morgonen eftersom jag alltid brukar vakna av mig själv. Jag sover ofta på tåget eller bussen och vaknar alltid innan min hållplats. Men ibland blir det faktiskt fel. Som alldeles nyss till exempel, jag blundade till en smula på tåget på väg hem från jobbet och tänkte lugnt att jag skulle vakna i Jordbro. Vilket jag oxå gjorde, precis efter att dörrarna stängts och tåget sakta började rulla iväg. Väl i Västerhaninge gick jag förvirrad och sömndrucken av tåget men såg att det tåget jag kom med skulle åka tillbaka mot Bålsta. Så jag satte mig på tåget igen och skrev ett förtvivlat sms till Maken. Plötsligt tittade jag ut genom fönstret och ser att det står ett annat tåg på plattformen bredvid, ett tåg som det står Kungsängen på, ett tåg som medans jag desperat försöker komma på om jag ska springa över dit, börjar åka! Så nu sitter jag här i Västerhaninge och väntar på att tåget ska åka och funderar på om jag kanske ska ta mig en liten lur medans jag väntar. Jag är ju trots allt ganska trött.

Och skjortan är dessutom skrynklig

Idag är det domstolsförhandling och då är det kavajtvång på jobbet. Men när jag öppnade garderoben i morse för att snabbt raffsa åt mig min svarta kavaj och sen springa till bussen hängde den inte där (det är konstigt vad kläder alltid får fötter hemma hos mig). Det enda som fanns att välja på var att låna en modell jättestor av Maken eller att ta min gamla kavaj från mitten av 90-talet som jag egentligen donerat till Miltons utklädningskista, men som någon "vänlig" själ plockat upp från golvet (där de flesta av Miltons leksaker huserar) och hängt in i min garderob (kläderna får alltså inte bara fötter här hemma, de får vingar och en hel del hjälp att förflytta sig). Vilken tror ni det blev?

Mystime

Milla och jag är ensamma hemma några timmar och jag passar på att mysa lite med min bebis, som inte är någon bebis längre. Hon ligger och sover på mitt bröst, precis som Milton gjorde när han var liten men det brukar aldrig vara så tyst och lugnt hemma så att man kan gå och vila med henne på dagarna. Dessutom brukar hon inte vilja sova på mig så ofta längre. Så jag passar på nu att njuta av tillfället. Man vet aldrig när man får chansen igen.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Vinterpromenad

Säga vad man vill om vintern och all snö men det är i alla fall väldigt vackert i skogen. Vi tog en uppfriskande pulkapromenad som slutade med två frusna barn och två svettiga föräldrar. Nu sitter vi alla inne och myser med varm choklad och te.

Lugn, envis med båda fötterna stadigt på jorden?

Igår hade vi Verksamhetsplanering på jobbet. Som ett led i dagens aktiviteter hade vi några teambuilding-övningar. En övning gick ut på att bland en massa bilder välja ut en som beskrev en själv och förklara varför. Jag tycker generellt att det är ganska jobbigt med såna här självinsiktsövningar. För det första är det väldigt svårt att överhuvudtaget besvara frågan "vem är jag?" Och om man nu hittar ett klart och entydigt svar på den frågan vill man kanske inte dela med sig av det reservationslöst till sina kolleger. Jag valde i alla fall till slut en bild på en stenbock som stod under ett träd och betade. Förklaringen får ni gissa själva men den verkade i alla fall överrensstämma mycket med folks bild av mig. Jag undrar bara om det är bra eller dåligt? Det är ju alltid bra att veta vem man är men frågan är om det är den man vill vara?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Krånglande teknik

Vad roligt det är när man har suttit en timme av sin dyrbara egentid och knåpat med en fotoprodukt, och så plötsligt slutar internet Explorer att fungera. Det blir förstås extra roligt när man inte har sparat någonting och allt jobb således varit förgäves. Får väl göra ett nytt försök ikväll ( och spara var femte minut). Annars är dagens planer att äta middag hos goda vänner och spana in deras nya bebis. Ska bli mysigt.


- Posted using BlogPress from my iPhone