Bra platser i globen

De på scenen ser visserligen väldigt små ut, men vi sitter precis vid kiosken! Och toan är alldeles brevid. Bättre än så blir det inte:)

Hotellrummet är lite annorlunda.

Toaletten är inte så diskret direkt...

Men han får faktiskt städa upp efter sig själv...

Så här går det om man vänder ryggen till i några sekunder.

Melodifestivalen

Visst är det lite konstigt att jag som älskar melodifestivalen hittils inte har skrivit ett enda ord om årets omgång? Men nu är det ju dags för final imorgon och då måste jag ju förstås pådyvla er mina åsikter om hur det kommer och hur det borde gå. För första gången någonsin har jag dessutom biljetter till Globen och ska se hela spektaklet live. Det ska bli så kul. Vi har dessutom bokat ett hotellrum för natten och ska gå ut och äta på kvällen innan det börjar. Så det enda som saknas för att göra kvällen komplett vore förstås om Caroline Af Ugglas vinner hela festivalen. Den låten är bara så bra och det vore häftigt om någon från Andra chansen faktiskt vann någon gång.

Men antagligen så vinner väl Måns. Jag tycker dock att hans låt är lite trist. Det är en typisk svensk schlagerlåt som inte har en suck i Eurovisionen. Nä, det måste bli något lite annorlunda i år. Om inte Caroline vinner så hoppas jag på Malena Ernman eller Sarah Down Finer. Sämst är i alla fall Molly Sandén. När hon sjunger stannar ju klockorna för att det är så tråkigt. Jag är fortfarande sur för att hon gick direkt till final och inte Rigo och vad de nu hette med "I got you". Den borde verkligen oxå vara med i finalen, tycker jag. Dessutom tyckte jag det var synd att Anna Sahlene och norska Maria inte gick vidare. Det blev jag chockad över. Men huvudsaken är i alla fall att Caroline kom till finalen. Hoppas det bär hela vägen.

Så snälla snälla, rösta på snälla snälla!!

Ont, det gör ont...

Foglossning är ett djävulskt påfund!
Är det bara för att Eva åt det förbannade äpplet som vi kvinnor ska behöva straffas?!

Utslagen hjälte

Man blir trött av att leka hos dagmamman hela dagen.

Att skicka en man för att handla...

Äntligen hade jag brutit ner allt motstånd och fått Maken att gå med på att vi skulle köpa bord, stolar, skänk och vitrinskåp från Jysk (som jag tidigare skrivit om). Så i lördags skulle vi åka och inhandla hela kittet. Maken kom dock på att vi kanske behövde hjälp av en kompis och att jag därför skulle vara hemma och passa barnen. Jag kände mig lite tveksam till att skicka iväg honom själv men han hade klara instruktioner: köp ett matbord, sex stolar, en skänk och ett vitrinskåp. Vad tror ni han kom hem med? Ingenting! Det enda som fanns inne var tydligen skänken. Köpte han den då? -nej. Beställde han de andra varorna? - nej. Istället kom han hem och påstod att skänken och vitrinet inte passade brevid varandra. Så det slutade med att jag fick förklara för honom (igen) att det gjorde det visst och sen fick vi åka dit igen och beställa grejerna. Men det visade sig att de hade höjt priset på bordet och stolarna med 1000 kr så vi avvaktar lite med det tills vidare. Men skänken och vitrinet bör komma idag.

Åter till arbetslivet

Idag har jag åter sällat mig till de arbetandes skara. Jag var faktiskt ganska nervös för att komma tillbaka till jobbet. Ny avdelning, nya arbetsuppgifter, nya kolleger etc. Men nu känns det till och med ganska bra. När jag kom dit så visade det sig att de hade utsett en fadder till mig som ska hjälpa mig att sätta mig in i arbetet och jag fick lite böcker som kan vara bra att ha. Så idag har jag mest suttit och läst lite lagtext och gamla domar.

Det enda tråkiga var att de inte hade något ledigt rum till mig så de hade ställt i ordning en arbetsplats åt mig längst ner i korridoren. Ingen höjdare direkt men förhoppningsvis är det bara tillfälligt.

Och Milton verkar ha haft en bra dag hos dagmamman. Maken lämnade honom 7.30 imorse och hämtade honom 16.00. Han brukar gråta när vi lämnar honom (Milton alltså) men imorse sa Maken att det gick så snabbt så han inte hann säga hejdå så han hann inte ens börja gråta förrän han var inne och Maken var ute igen.

Molgan

Maken har helt snöat in på namnet Molgan till bebisen. Jag har förklarat hundra gånger att jag aldrig kommer gå med på det men det vill han inte lyssna på. Jag startade en tråd på Familjeliv med frågan "Vad tycker du om namnet Molgan på en pojke"? Jag tänkte att de flesta människor här i världen måste ju ändå hålla med mig om att det är ett urfåning namn och om han får se svart på vitt hur folk uppfattar namnet kanske han ändrar sig. Av 28 svar var det enbart två (plus Maken) som var positivt inställda till namnet. Här är ett urval av övriga kommentarer:

"Lite som att han inte finns på riktigt liksom"

"Förknippar det med Alfons låtsaskompis eller att någon inte pratar rent".

"Jag tycker det låter som ett skämt tyvärr".

"Helt allvarligt tror jag att namnet skulle ge honom rätt stort handikapp inom yrkeslivet".

"Pinsamt patetiskt. Kanske kan du själv byta namn till Lilla My, Pruskiluskan eller Muminmamman om du tycker det är roligt"!

Läs hela tråden här. Tyvärr verkar inte ens dessa bitska kommentarer bita på honom. Hur ska jag få honom att förstå att Molgan inte är ett vettigt förslag?!

(Har lagt till ytterligare ett namn på listan och det är Malcolm. Vad tycker ni om det)?

Halsbränna

Är det någon som tappat en eldkastare? I så fall är det nog jag som har svalt den. (Och om du har förlagt en spik eller något annat spetsigt så är det kanske den som sitter på insidan av mitt lår och gnager när jag går).

Båtliv

En liten lay out med två bilder från Miltons båtliv...

Familjefika

Jag: "Här, Milton. Ska du inte ha lite plommon?" (Försöker truga på honom en plommonbit)

Maken: "Här, Milton, ska du inte ha lite grädde?" (Räcker honom en sked med grädde)

Jag (när semlan som grädden kom från är slut): "Här, Milton, ska du inte ha lite plommon nu då?"

Maken: "Jag tror jag ska öppna kakpaketet. Vill du ha en kaka Milton?"

Ibland känns det som att jag jobbar lite i uppförsbacke...

Bara en vecka kvar till jobbet...

Ångesten är total. Försöker trösta mig med följande ljusglimtar:

* Bussresan till och från jobbet (egen tid, yippie),
* Äta lunch i lugn och ro. Ingen som slänger mat på mig (förhoppningsvis) och jag behöver inte heller sopa golvet efteråt (om de inte har gjort om rutinerna på jobbet i matsalen),
* Få gå på toaletten när jag vill utan att någon försöker klättra upp i knät på mig och dra ner alla toalettsaker från handfatet,
* Komma hem till ett dukta bord (Maken hämtar Milton och lagar mat),
* Bäst av allt: att erhålla en hel månadslön!

Ser däremot inte fram mot följande punkter:

* Att brottas med Milton varje morgon för att få på honom kläder och overall och gå med honom till dagmamman och sedan (antagligen) missa bussen till jobbet,
* Att inte kunna vila lite mitt på dagen när Milton sover middag,
* Att Milton kommer spendera mer tid med sin dagmamma än med mig på vardagarna,
* Och förstås att jag faktiskt måste jobba!

Bloggproblem

jag fattar ingenting! Vad har hänt med min blogg? Alla mina inlägg försvann plötsligt och kom inte tillbaka förrän nu (då jag publicerat detta inlägg). Var det Blogguden som ville meddela mig att det var dags att uppdatera bloggen eller vaddå?

Inskolning

Nu har Miltons inskolning pågått i tre dagar och det har gått väldigt bra. Både jag och Maken har fått ett positivt intryck av dagmamman och hennes samarbete med de andra dagmammorna här i Jordbro (de är fem stycken) och deras upplägg när det gäller aktiviteter och pedagogiken. De här tre dagarna har både jag och Maken varit med hos dagmamman under hela tiden. Vi har varit där i ca 1½ timme och Milton har gått runt och bekantat sig med miljön och de andra barnen och han verkar känna sig trygg och trivas. Men han har ju alltid varit social och inte särskilt blyg så jag hade inte förväntat mig något annat.

Imorgon ska Milton få vara själv hos dagmamman för första gången och om allt gå bra är tanken att han ska vara där ensam under tre timmar på fredag. Nästa vecka ska han vara där 9-14 medans jag är hemma och är "stand-by" om det skulle behövas. Men jag tror det komer gå bra. Jag är mer orolig över min "inskolning" till jobbet som börjar om en och en halv vecka...

Hur röstar ni egentligen?

58% hittils har röstat på Molgan. Ett namn på en låtsasperson. Det måste vara Maken som sänt ut bulvaner...

Sommarscraping

Och så kom jag mig för att göra en lay out med lite sommarbilder oxå. Tyvärr blev bilden lite suddig men det får ni leva med...

Cravings

+

= SANT!

Glad alla hjärtans dag!

Jag har bjudit min älskling på frukost idag och gett honom Krigsbunkern i present. 12 krigs DVD-filmer. Jag hoppas han förstås att den riktiga presenten inte är filmerna i sig utan tiden jag kommer lägga ner på att se dessa (antagligen rätt sopiga) filmer med honom.

Är man trött så är man

Vinterluften tar hårt på en.

Killnamn

Vi håller som bäst på att bestämma oss för namn på bebisen. Eftersom vi är lite fåniga så vill vi att alla i familjen ska ha namn som börjar på M, vilket ju begränsar urvalet en hel del. Men det finns ändå lite att välja på. När det gäller killnamn kom jag från första början på Melvin varpå Maken kontrade med Marvin. Och det är nog de namnen det står mellan. Häromdagen introducerade jag Maken för namnet Milo som han tyckte var så där. Själv tyckte han benhårt att vi skulle namnge bebisen efter Alfons Åbergs låtsaskompis Molgan... Vi kan väl säga att jag inte blev direkt förtjust över det förslaget.

Vad tycker ni? Rösta till höger! Omröstningen pågår till den 28 februari.

Ps. Listan på tjejsidan är väldigt kort. Där finns bara ett namn än så länge; Milla. Ds.

Lite scraping

Äntligen har jag fått tummen ur och scrapat lite till Miltons album. Nu har jag bara tre sidor kvar i hans album. Där ska jag sätta in semesterbilderna från i somras och Turkietresan. Sen är det dags att börja med nästa bebisalbum...

Mina framsteg. Om ni undrar varför m och s i "framsteg" är lite kladdiga så är det för att Maken inte riktigt förstod skillnaden mellan att titta och att peta...

Kalas. Miltons första barnkalas.

Är det så här man diskar?

Halvtid

Jag har precis gått in i vecka 21 och har nu klarat av första halvlek av graviditeten så att säga. Tiden har gått ganska fort samtidigt som den sniglat sig fram. Det känns som att det snart är dags och att jag har hundra saker att ordna innan dess.

Speciellt har jag blivit alldeles fnoskig när det gäller hemmet. Vi håller nu på och målar om i tvättstugan och ska snygga till där inne (undrar vad vi nu ska göra av allt vårt skräp när inte tvättstugan längre får fungera som allmänt skräprum). Sen ska vi göra om arbetsrummet till lekrum och då måste vi flytta in arbetsrummet i gästrummet och då måste vi givetvis göra om där inne först... Dessutom ska vi måla och lägga golv i hallen utanför sovrummet. Jag vet inte hur vi ska hinna med allt innan bebisen tittar ut men möbler, färger, mattor, gardiner osv är typ allt jag kan tänka på nu (och barnvagnar förstås men det får bli ett helt annat inlägg).

Annars mår jag ganska bra. Lite ryggvärk ibland och förbannat ont i svanskotan till och från...

Matrumsmöbler

Nu har jag äntligen hittat möbler som jag vill ha till matrummet. De är både snygga och har ett rimligt pris. Det är serien Annika på Jysk. Möjligen var stolarna kanske inte helt underbara. Men jag gillar verkligen bordet, skänken och vitrinskåpet. Det finns även andra fina möbler i samma serie.

Matbord (270 cm) och fyra stolar 3999:-
Skänk 2299:-

Vitrinskåp 2499:-

Annorlunda docka

Är det en kille eller en tjej?!

En jobbig vecka (och det är bara tisdag än så länge)

Milton inledde veckan igår med att hälla ut en flaska diskmedel på golvet. Efter att jag hjälpligt torkat upp det (vet ni hur svårt det är att få bort diskmedel från golvet?) följde han upp det hela med att kissa på samma ställe. Därefter höll han på att skrämma ihjäl mig genom att klättra upp på diskbänken och hälla ut vattenkokaren (som nyligen kokat upp vatten) över sig. Jag slängde direkt in honom under kranen och sköljde av armen så det gick bra. Efter några minuter hade han helt slutat gråta och försökte istället trösta mamma som kände sig väldigt traumatiserad (jag är väldigt rädd för brännskador). Allt detta skedde innan klockan hunnit bli nio.

Dagen blev inte bättre efter det. Nästa programpunkt för dagen var att åka och handla. Det började bra. Milton somnade i bilen och jag fick gå i fred i affären och plocka ner varor i korgen. Men lagom tills jag stod och funderade på vilken korv jag skulle köpa kom jag på att jag hade glömt plånboken hemma. Det var bara att åka hem och hämta den...

Dagen idag började inte bättre. När vi skulle till Öppna Förskolan lyckades jag med konststycket att låsa in bilnycklarna i bilen, med Milton i den! Ni kanske undrar hur det är möjligt att låsa in nycklarna i bilen men det är inte så svårt som det låter. Det är bara att tappa nycklarna i bakluckan och sedan stänga luckan så den hamnar precis på nycklarna så bilen låses och nycklarna ligger i bagagetutrymmet. Precis när luckan stängts började Milton att skrika. Min första reaktion var att göra detsamma men så kom jag på att vi har ett par extranycklar hemma.

Sen avlöpte väl dagen relativt smidigt bortsett från att Miltons nappflaska läckte så allt i skötväskan blev dyblött plus även åkpåsen i vagnen (eftersom väskan låg på den i bilen) vilket resulterade i att jag inte kunde ta ut Milton i vagnen för att sova middag som jag brukar. Så vi fick istället slåss i sängen vilket inte gick så bra. Efter en halvtimme gav jag upp och la honom ändå i vagnen med en filt under rumpan och han somnade på två minuter.

Är det så här mina sista mammaveckor kommer att vara? Jag fasar inför vad morgondagen har att erbjuda för äventyr.

"Du kan vara så ond ibland"

Sitter och kollar på Generation Fett på 5:an med Maken. Jag tycker det känns ganska skönt ibland att titta på feta amerikaner. Det får mig att känna mig så smärt och hälsosam. Det var när jag uttryckte den tanken som Maken kläckte citatet ovan med tillägget: "men det är ingen som vet det utom jag". Själv tror jag bara att jag är ärlig och säger det som alla andra tänker. Eller..?

Ultraljud

Idag var vi på ultraljud på Mamma Mia. Allt var bra med bebisen och den beräknas pluppa ut den 29 juni. Då får vi oxå veta könet för det ville vi inte ha reda på innan. Precis som under förra graviditeten låg moderkakan lite för långt ner vilket betyder att det kommer göras ett nytt ultraljud i vecka 34 för att säkerställa att den inte ligger i vägen (vilket är väldigt, väldigt ovanligt).

Mammakläder

Den här veckan har jag knappt sett röken av min man eftersom han har jobbat en massa och varit på kick-off. För att trösta mig själv har jag shoppat lite på nätet (kläder förstås). Bl.a. har jag "klickat hem" dessa mammaplagg:

Nellie sweat tunic från Mama Licious, 99 kr på 4mom.se, mammabyxor från Ellos för 199 kr samt Patricia Jersey Tunic från Mama Licious, 175 kr på 4mom.se.

Därutöver har jag även köpt lite underkläder, bl.a större BH:ar (äntligen ett positivt graviditetssymtom!). Men jag drömmer även om de här fina plaggen från Lundmyr of Sweden som verkar så mysiga och fina (fast dyra):

Tunika 399 kr och byxor 499 kr.

Ensam hemma

Maken är på kick off med jobbet så jag och Milton är själva hemma ikväll. När jag är ensam så börjar det alltid på samma sätt. Först njuter jag av att vara ensam. Jag kan se vad jag vill på Tv (Top model förstås), äta vad jag vill till middag osv. Men sen efter ett tag börjar jag höra konstiga ljud och skrämma upp mig själv genom att tänka på alla läskiga saker som skulle kunna inträffa. Och denna kväll verkar inte vara särskilt annorlunda.

När Milton somnat passade jag på att ta en dusch. Det första som händer är att den ena lampan i badrummet slocknar, antagligen för att det är glapp, vilket det har varit sen vi flyttade in, men jag tror förstås att det är inbrottstjuvar (vars första åtgärd självklart skulle vara att släcka lampan i badrummet). Därefter hör jag konstiga ljud; dunsar typ. Jag hinner tänka allt från att Milton har ramlat ur spjälsängen (hur nu det skulle höras tre våningar ner inne i duschen) till (återigen) inbrottstjuvar eller (det mest logiska) utomjordiska demoner som suktar efter att sluka ofödda foster. Sen inser jag att tv:n är på och det måste vara den som lät... Eller?
Ett sånt här duschdraperi skulle jag då aldrig skaffa mig. Att duscha kan vara läskigt nog.

Matbord som jag vill ha

Det här fina bordet med åtta stolar kostar 20 500 kr på Vita Hem.

Det här bordet (Rosa) från Mio är lite billigare men oxå väldigt fint. 8 950:- för bordet och sex stolar. Vitrinskåpet kostar 8 800:-

Matrummet klart!

Nu är det äntligen färdigt i matrummet. Elller vi ska ha lite lampor i taket oxå men det dröjer nog ett tag innan de kommer på plats (med tanke på att de inte är beställda ännu). Men allt är målat och tapetserat och panelen är på plats (vi har köpt lösa lister och mdf-skivor som vi själva spikat upp och målat).

Enda nackdelen är att ekmöblerna inte passar in längre. Jag vill ha ett vitt matbord. Funderar på om vi ska måla bordet vi har men det är nog svårt att få det bra.

Vänskapsbevis

Milton var vänlig och delade med sig av sin lunch idag. Han måste ha lärt sig av mamma hur man bäst matar en hungrig liten kille...

Färgproblem

Vi håller som sagt på att renovera hemma i "matrummet". Vi (läs Maken) har målat, tapetserat, spikat och målat panel, sattit upp ett elementskydd och började igår äntligen känna att det inte var så mycket kvar. Snart skulle det vara färdigt. Det hade emellertid kommit lite små stänk på de målade väggarna när vi målat panelerna så vi skulle bara slänga på lite mer färg för att täcka de små stänken. Vi öppnade en helt ny färgburk och satte igång men resultatet blev inte bra. Den nya färgen såg ut att vara en annan nyans än den som vi målat med innan. Vi stod och kliade oss i huvudet och fattade ingenting. Kunde vi ha fått fel färg i den nya burken?

Så idag åkte jag till Bauhaus för att kontrollera saken. När jag köpt färgen så hade jag bara lämnat in en provbit från Beckers och sagt att den här färgen vill jag ha (först 3 liter sedan 5 liter). Så hade jag gjort båda gångerna och förväntade mig förstås att få samma färg oxå. Den större burken såg annorlunda ut och färgnamnet stod inte på den men han försäkrade mig om att det var rätt. " De större burkarna ser annorlunda ut" sa han. Men nu visade det sig alltså att de använder olika fabrikanter på de olika kvantiteterna ifall man inte säger till utryckligen att man vill fortsätta med Beckers... Och då finns det en "mikroskopisk" risk att nyanserna blir lite annorlunda. Men skillnaden på våra väggar är inte mikroskopisk. Det slutade med att jag fick en 3-litersburk med Beckersfärgen gratis "som plåster på såren" vilket dock inte förändrar det faktum att vi måste måla om hela väggarna (3 st) för att få det bra. Och detta utan att spilla någon färg på de nu uppspikade panelerna.

Är det jag som är dum eller som inte fattade att om man köper en färg i olika kvantiteter så kan man få olika nyanser?! Jag hade ingen tanke på att det kunde vara så, eller att det var olika fabrikanter på färgen. Jag lämnade ju in samma färgkartsbit båda gångerna...

Jag ska inte ens gå in på hur mitt "ganska lätt att bli förtvivald för minsta lilla sak just nu-humör" påverkats av detta. Vi kan väl bara säga att jag känner mig inte så uppåt...

Ny dagmamma

Jag ringde till Miltons dagmamma idag för att höra om tid för inskolning osv. Men då fick jag höra att det skett ett misstag. Hon hade fått ett nytt barn strax före jul och kunde därför inte ta emot Milton nu så en annan dagmamma som bor lite längre bort skulle ta emot honom istället. Först blev jag förtvivlad över denna händelseutveckling (det krävs inte så mycket för att göra mig förtvivlad just nu. Igår grät jag när de tog examen i One tree hill), men efter att ha pratat med den nya dagmamman känns det bättre. Hon bor visserligen längre bort vilket nog gör det lite bökigt med hämtning och lämning men hon lät väldigt trevlig och hon hade bara fem barn. Vi ska höras igen nästa vecka och bestämma en tid då vi kan komma och hälsa på.

Utbrytarkungen

Idag när Milton skulle sova middag la jag honom i hans säng och gick sen och satte mig utanför dörren för att se om han skulle lyckas somna av sig själv. Jag satt där och hörde hur han skrek upprört några sekunder. Sen hörde jag lite lekljud blandat med lite upprörda skrik emellanåt. Efter ca tre minuter ser jag till min förvåning hur sovrumsdörren öppnas och Milton kommer gåendes med ett lyckligt flin i ansiktet!

Hur ska vi nu någonsin få någon lugn och ro på kvällarna om man inte kan lämna honom utan uppsikt ens i spjälsängen?

Ps. Nu har han dessutom vuxit och blivit så lång att han når upp till mina CD-skivor i bokhyllan. Suck! Det finns inga fredade zoner kvar i det här hemmet. Ds.

Stresstålig

Att klä på en motsträvig ettåring full vintermundering inklusive underställ, overall, vantar, mössa och skor har ungefär samma stressnivå som att rensa minor i Afghanistan. Kan jag tänka mig, i alla fall.

Nyklippt

Jag har länge dragit mig för att klippa Milton eftersom 1) jag inser att han inte kommer sitta stilla, 2) han har typ tio olika virvlar (kan han tacka mamma för) som gör att håret står åt alla håll och 3) jag är rädd att hans blonda vackra lockar ska ersättas av råttfärgade stripor om jag klipper av dem. Men nu har jag alltså tagit tag i saken och klippt till honom (med saxen förstås) så gott det går. Alla som någon gång försökt frisera en boaorm med vildvuxen päls kan relatera till hur det är. Så resultatet blir därefter oxå. Som tur är fyller ju lockarna den funktionen att man inte riktigt ser hur ojämnt det är. Och nu kan han ju i alla fall se något under luggen...

Vintersport

Milton älskar sin pulka som han fick i julklapp.

En dag som alla andra?

Min födelsedag i ett nötskal: , Tjaffs, bränd mat och en tårta med kaffesmak.

Tur att mina gäster var väluppfostrade och låtsades att skosula med vitlök och krispiga chips var precis vad de var sugna på...

Bioproblem

På tisdag fyller jag år men jag och Maken ska fira imorgon genom att gå ut på restaurang och bio. Eftersom jag fyller år fick jag välja film och jag vill förstås se Twilight men den börjar inte förrän kl 21 och såå sent kund ju inte Maken tänka sig att vara uppe (det är synd om honom, en 32-åring fast i en 302-årings kropp). Så det får väl bli Australia istället. Den börjar kl.15.15 så den borde han orka med...

Nyårsmiddag

Milton och kompisarna partajar för fullt.

Gott nytt år!

Gott nytt år till er alla och hoppas ni får en riktigt trevlig kväll! Själv ska jag och familjen åka till ett par vänner och fira en väldigt oplanerad nyårsafton. Men jag har i alla fall varit på Ica Maxi och handlat skaldjur för nästan 1000 spänn, så smaskigt kommer det bli i alla fall. Och ett halvt glas skumpa tänker jag unna mig vid tolvslaget.

Dagmammainfo

I går fick jag veta att man kunde se lite info om Miltons blivande dagmamma på nätet. Så jag kollade upp det och jag blev tyvärr inte överförtjust i det jag fick veta. Förutom Milton har hon hand om tio barn, så han kommer alltså att bli nummer elva. Fyra av dessa var visserligen fritidsbarn som var födda 97 och 99 men ändå, är inte elva barn supermycket?! Jag kanske är fröken Hönsmamma men jag oroar mig för att han inte kommer att ha jämnåriga att leka med och att han inte ska hinnas med. Han kommer att vara yngst. Det finns två barn som är sex respektive tio månader äldre. Det är de som är närmast honom i ålder.

Jag försöker att inte ta ut något i förskott men jag tycker det känns det oroande.

Ett julmirakel

Det finns något som jag velat skriva i bloggen ända sen jag startade den för nio månader sen och nu har den dagen äntligen kommit. Jag hade börjat misströsta och trode att det aldrig skulle ske men nu är det dags att skriva dessa vackra rader: I natt sov Milton hela natten! Halleluja! Han sov från 21 till 7.30. En finare julklapp kunde jag aldrig fått.

(Men jag är förstås fullt medveten om att detta förmodligen var en engångsgrej och att han nu kommer att följa upp denna framgång med några bakslag).

Julklappar

Nu är vi åter hemma efter en lång julhelg. Eller vi kom hem redan igår varpå vi åkte till svärmor och åt middag och hade julklappsutdelning. Jag är nöjd med alla mina julklappar i år. Favoriterna är en laptop som jag fick av Maken och Milton samt biljetter till Melodifestivalsfinalen i Globen som vi fick av mina föräldrar. Jag fick även en fin pyjamas från min man och son. Till Maken hade jag köpt en fin tröja och en nätverkshårddisk. Jag har köpt en till grej men den ligger längst in i en skänk som vi har lindat in i en massa plast för att skydda den under renoveringen, så den är lite otillgänglig just nu.

Milton fick en massa leksaker och kläder. Bl.a fick han en liten kundvagn med plastfrukter i, köksgrejer, en kassaapparat och en spis (som han dock inte fått ännu). Så honom går det ingen nöd på.

HP Notebook 6735b

God jul

Julfirande

Nu har vi åkt upp på landet i Lindesberg där vi ska fira julen. Det är första gången vi firar här och det ska bli riktigt trevligt. Mamma och pappa står och kämpar med julmaten, jag har gjort julgodis, farfar ska ut i skogen och hämta en gran och jag har även hört ett rykte om att jultomten kanske tittar förbi på onsdag. Det enda trista är att det inte finns någon snö. Jag hade gjort mig så fina visioner om hur jag skulle dra Milton ute i pulkan och sen skulle vi komma in med rosiga kinder och dricka varm choklad (men i verkligheten skulle han väl bara skrika i pulkan, vägra vantar och förfrysa fingrarna av sig och sen sockerkicka på chokladen med ett fall ner för trappen som avslutning, så det kanske var lika bra att vi fick finna oss i att lämna pulkan hemma).

Ikväll ska vi dricka glögg och basta. Jag har köpt alkoholfri glögg med hjortronsmak. Det är nog antingen en höjdare eller ett riktigt bottennapp. Vi får se vilket. I vilket fall som helst känner jag julstämningen smyga sig på, trots att vi får jaga runt Milton hela tiden och be honom att inte dra i alla skåpdörrar och lådor, inte stoppa in fingrarna i öppna spisen, inte tugga på gammelfarfars arbetshandskar och lämna alla lampor och sladdar ifred. Jag undrar hur vi ska hindra honom från att bestiga granen...

Så här ser det ut...

När man varit på restaurang med milton.

Dagmamma

Milton har nu fått en plats inom den kommunala barnomsorgen. Den 16 februari ska han börja hos en dagmamma som bor här i vårt område. Vi ville egentligen att han skulle börja på ett dagis (förlåt, förskola) här i närheten men det är tydligen knökfullt där så han får börja hos dagmamman och så får vi se hur det går. Han kanske trivs kanon och då är ju allt bra. Om inte så står vi kvar i kön och då kan han säkert få en plats på "vår" förskola efter sommaren.

Gravid eller bara tjock?!

Min mage har blivit bautastor. Jag vet inte om det beror på bebis eller godis. Jag har en smygande misstanke om att det är alternativ två men jag hoppas på ettan.

Julklapp från jobbet

Igår fick jag min julklapp från jobbet. Det var en låda med olika delikatesser såsom gorgonzolaost, lufttorkad skinka, salami och annat smaskens som man helsst inte ska äta när man är gravid. Det kändes lite snopet... Jag får nöja mig med oliverna och de soltorkade tomaterna som kom med.

En förvirrad själ i julstressen

Igår var jag om möjligt ännu mer förvirrad än vanligt. Hela dagen hade jag huvudet under armen och när jag kom hem på kvällen var jag glad att jag åtminstonne hade fått med mig Milton hem och inte glömt honom i någon butik någonstans i Haninge. Dagen började med att jag och Milton åkte till Öppna förskolan. Jag packade skötväskan men missade att ta med något att dricka till Milton. Direkt efter ÖF skulle vi åka till Haninge centrum där jag hade tre ärenden; 1. Lämna tillbaka en julklapp, 2. Handla ingredienser till årets julgodisbak, 3. Gå till optikern och laga mina glasögon som Milton haft sönder och nu är provisoriskt lagade med tejp. Julklappen som jag skulle byta glömde jag hemma så jag fick åka hem och hämta den först. När jag var i butiken och skulle få tillbaka pengarna insatta på kontot märkte jag att jag glömt plånboken i bilen. Jag gick och hämtade den men när jag gjort det glömde jag bort att gå tillbaka till butiken och få mina pengar. Istället gick jag och åt lunch med en kompis. Sen kom jag lyckligtvis ihåg butiken men efter att jag varit där kom jag på att jag glömt att ställa p-skivan i bilen. Jag slapp som tur var böter men höll på att få en hjärtattack av allt stress fram och tillbaka. Därefter handlade jag ingridienser till julgodiset men idag när jag skulle baka hade jag förstås glömt grädde. Dagen avslutades med att vi åkte till Bauhaus och när Maken ringde och ville att jag skulle hämta honom åkte jag till Älvsjö där jag kom på att jag glömt att gå till optikern. När vi kom hem och jag skulle låsa upp dörren tappade jag ner nycklarn i springan mellan dörren och dörravsatsen (eller vad det nu kan tänkas heta). Som tur var lyckades jag fiska upp dem igen men hela dagen var väldigt tröttsam.

Julbordskryss

I fredags var vi på kryssning med mammas och pappas firma. Eftersom vi äger hela fem procent av firman och sitter med i styrelsen så har vi alltså den flotta benämningen "passiva delägare". Det arbete som vi lägger ner i firman består mest av att följa med på firmafesterna, så det är inte en särskilt betungande uppgift. I år var det alltså julbord på Cinderella (Färjan) som gällde. Det var ett ganska bra julbord som förutom de gamla vanliga rätterna även innehöll kräftor, vilket var det jag åt mest av. Skinka och korv kan man ju äta när som helst men kräftor mitt i vintern, det är lyx det! Sen satt vi mest i dansbaren och efter några alkoholfria drinkar kröp jag ner i sängen kl. 0.30 och njöt av att inte ha en bebis som sparkade mig i ryggen (han sov hemma hos farmor för första gången och det gick jättebra). Maken rullade hem vid 4.30 (och han undrar varför han är så trött idag...). På vägen hem passade jag, Maken och min bror och hans fru på att gå till spaavdelningen där vi genomförde en härlig badritual.
Det var skönt att vara barnfria ett dygn och jag oroade mig faktiskt ingenting utan njöt bara hela tiden.

Miltons senaste framsteg

Det är roligt när man märker att Milton gör framsteg och att han förstår mer och mer. Han kan fortfarande inte säga så mycket. Favoritfrasen är "titta" vilket kan tillämpas i de flesta situationer. Han säger någon sorts blandning mellan mamma och pappa och något som liknar "där" (används ofta ihop med "titta"). Men han förstår desto mer. Han förstår napp, vovve, sopborste och sopskyffel (ja, han förstår skillnaden på sopborste och sopskyffel. Hur många ettåringar kan skryta med det?), bil och boll. Han älskar att "hjälpa till" hemma. Att plocka ur diskmaskinen och att packa upp påsarna när man handlat är favoritsysselsättningarna.

Hans senaste grej är i alla fall att lipa. Han sträcker ut tungan åt allt och tycker det är jättekul när man gör likadant. Han vill oxå gärna känna på tungan (sin egen eller andras. Det är inte så noga).

Kalas

I dag var vi på 1-årskalas och nu ligger vi alla i sockerkoma. Typ. Eller i alla fall jag. Jag åt typ en halv tårta och fyra choklad och kokos eller någonting-rutor. Det känns som mitt midjemått har ökat med tio centimeter sen kl.14. Men trevligt var det i alla fall. Milton fick leka av sig lite (och mamma med).

Julklänning

Nästa vecka ska vi på julbordskryssning och eftersom det dessutom snart är jul och nyår tänkte jag att jag kunde unna mig en ny klänning till dessa tre tillfällen. Först åkte jag till Haninge centrum men hittade inte en enda bra klänning i hela centrumet. Så jag åkte till Farsta och gick in på VILA där jag genast hittade flera fina klänningar. Jag köpte den här för 499 kr och jag tycker den är supersnygg (synd bara att min midja inte riktigt gör den rättvisa). Nu skulle jag bara vilja ha tag på en snygg bolero eller något som man kan ha till så jag inte behöver frysa om mina stackars små axlar.

Renovering

Lagom till julstressen har vi kommit på att det är dags att renovera i souterrängvåningen hemma (eller det kom vi ju på redan innan vi flyttade in men det tog ca 2½ år att ta tag i det bara). Vi ska ha en fondvägg med en ljus tapet och väggarna omkring ska var i en vinrödsaktig färg. För att det inte ska bli för mörkt så ska vi ha vit bröstpanel på väggarna. Jag hoppas och tror att det kommer bli skitsnyggt men det kommer säkert ta tid. Det är ganska stort och det blir ju mest på helgerna som man kan hålla på. Maken har varit flitig och smällt upp renoveringstapet i hela utrymmet och idag har han målat den första väggen. Jag har oxå varit flitig. Jag har tagit hand om Milton.

Julpyssel och -pynt

Förra veckan var jag på öppna förskolan och julpysslade. Det var mysigt att sitta och hålla på med någonting och inte behöva tänka på Milton en stund. Jag är inte så bra på såna där pysselgrejer men jag tycker det är kul och det är huvudsaken. Jag lyckades få till en julgranskula, ett hjärta och en julgran i alla fall.

Jag vet dock inte vad jag ska göra av grejerna eftersom vi har ingen julgran (omöjligt med tanke på Milton) och inte direkt någon annastans att göra av grejerna. Julpyntet är i år hållet till ett minimum. Jag har planterat en julgrupp (som redan håller på att vissna) som jag lyckats hitta en plats tillräckligt högt upp för för att vara utom fara för små nyfikna fingrar, samt en adventsljusstake som med sin placering mitt på köksbordet för tillfället är utom räckhåll men den lever farligt. Varje dag växer sig de små fingrarna längre och längre. Ljusstakar och stjärnor i fönstrena går helt bort eftersom de har sladdar och de är superkul att dra i. Julgardinen får stanna kvar i garderoben eftersom Milton har dragit ner gardinstången i köket så det är just nu helt gardinlöst där (och kommer antagligen vara en lång tid framöver).
Just det, kom på att jag har en julkrans på ytterdörren oxå. Den vågar jag i alla fall påstå att den sitter helt säkert.

Illamående

Nackdelen med att vara gravid är att när man mår dåligt är det svårt att veta om man faktiskt är sjuk eller om man bara helt enkelt är... gravid. För någon vecka sen när jag mådde dåligt och kräktes var det det faktum att Maken gjorde samma sak som avslöjade att jag nog snarare var magsjuk än gravid-illamående. Och förra veckan när jag kräktes upp frukosten var det febertermometern som hjälpte mig att avgöra att jag faktiskt var sjuk. Men i förrgår när jag hade en sprängande huvudvärk och kräktes upp mina försök att trycka i mig alvedon fanns det inga andra faktorer att ta hänsyn till. Ingen feber, ingen annan som kräktes över axeln (Milton kom dock och slängde ner sin napp i toaletten innan jag hann spola). Alltså var det nog bara gravid-illamående. Hur som helst har jag mått mycket illa på sistonne (där fick jag för att jag skrev att det höll på att gå över). Maken köpte hem en chokladkaka till mig (jag har upphävt chokladembargot eftersom jag ju är gravid och måste få unna mig lite). Till sin stora chock upptäckte han efter tre dagar att halva fortfarande inte var uppäten! Då insåg han hur illa det faktiskt var. Men nu känns det faktiskt som att det börjar bli bättre. Är mest trött men det har jag ju varit i ett år nu...

Han är söt, min karl!

Det här meddelandet, på en pizzakartong, hittade jag i morse.

På smällen!

Milton ska få ett syskon till sommaren. Jag är nu gravid i vecka 10 (9+0) och födseln är än så länge beräknad till den 28 juni 2009. Det var planerat och det känns väldigt spännande men jag måste säga att jag är lite orolig oxå. Jag ser framför mig en framtid där jag inte får sova på ytterligare två år, med ett förfallet hem (ännu mer än nu alltså) och middagar ständigt bestående av färdiglagad frysmat. Det kommer vara ett år och nio månader mellan barnen så jag hoppas i alla fall att de kommer kunna underhålla varandra en hel del (eller så kommer de bara hålla på att bråka hela tiden).

Men just nu koncentrerar jag mig bara på att vara mamma till ett barn och att vara gravid. Illamåendet håller så sakteligen på att ge med sig (peppar peppar) och snart går jag in i vecka tolv som man ju brukar räkna som den "säkra" tiden (då missfallsrisken sjunker drastiskt).

Maken slänger ihop lite rester

Så här vackert blir upplägget när man ger maken fria händer med helgens matrester. Både gott och fint!

Klädmarknad

Idag mår Milton bättre och vi har varit på klädmarknad och handlat en massa kläder till honom. För 360 kr fick vi ihop två kassar med nio tröjor, fem par byxor, sju bodysar, ett par vantar, en pyjamas, en ritbräda och en stor bilmatta. Jag älskar second hand!

Ögoninflammation

Stackars Milton är sjuk igen. Han är förkyld, har ögoninflammation och feber. Jag tog nyss tempen på honom och då hade han 40 grader. Så naturligtvis är han lite gnällig. Tur att det är helg nu så Maken kan vara hemma och hjälpa till. Dagen idag har varit ganska låång..

En inte så paradisisk dag

Min paradisdag har förvandlats till en frustrationsdag tack vare Photo box. Deras tjänst har blivit helt kokobäng och går inte att använda längre. Programmet för att ladda upp bilder går inte att installera på datorn eftersom det är en okänd utgivare. Jag försökte installera deras eget prgram och det gick bra (fick det dock på franska trots att jag valde engelska). Men efter att ha lagt upp typ 100 bilder i det programmet så gick det ändå inte att överföra dem till Photo box. Efter det försökte jag med enkel uppladdning, dvs att man browsar direkt från datorn. På det viset har jag på ca sju timmar lyckats ladda upp ungefär 15 bilder. Det är helt sjukt dåligt! Och nu går det inte ens att komma in på sidan längre. Enda orsaken till att jag anstränger mig är för att jag ju redan köpt ett fotopaket med 400 bilder (på den tiden då det fungerade bra att ladda upp bilder) och har 321 st till godo. Funderar på att kräva mina pengar tillbaka och använda mig av någon annan framkallningsfirma men det vet man ju hur det brukar gå...

En dag i paradiset

Maken har nu börjat vara föräldraledig på onsdagar, vilket är såå skönt. Förra onsdagen var vi på Andys lekland i Sickla. Det var ganska kul men jag tycker det är lite dyrt med 100 kr i inträde. I dag är Maken och Milton ensamma på öppna förskolan och jag är hemma helt själv. Det är superlyxigt! Dessutom fick jag sovmorgon ända till 9.20 i morse.

Så nu tänkte jag passa på och ordna lite med alla våra tusen digitalbilder och skicka in lite för framkallning. Men tyvärr kom jag precis på att mitt USB-minne med massa bilder på ligger i skötväskan som är med Milton och Maken. Ja ja, jag får nöja mig med de ca tusen bilderna vi har på datorn...

Tvättdag

Man tager vad man haver. Milton trivs utomordentligt i mammas tröja.

Babysim

Ryggsäcksgreppet är inte så lätt att få till. Inte så lätt att få på bild heller.

Fars dag

Idag ska vi fira alla fina pappor världen över. För mig innebär det alltså att det är två pappor som ska firas. Dels min egen och dels min sons. Min sons pappa (som lyckligtvis även råkar vara min make) har all anledning att firas idag, särskilt med tanke på hur fin han har varit i helgen och tagit hand om Milton eftersom jag har varit sjuk (för antagligen 24:e gången i år) och låtit mig vara ifred så jag har kunnat sova på nätterna och morgnarna eller bara sitta och huttra för mig själv på dagarna. Därför skulle jag åka iväg och handla lite mysfrukost imorse. Jag kom till Jordbro 8.45 och upptäckte att VI inte öppnar förrän 9.00 så jag åkte till Sabis i Haninge bara för att mötas av informationen att de öppnar kl. 10.00 så jag fick åka tillbaka till Jordbro igen och kom äntligen hem med lite färskt bröd och yoghurt som vi avnjöt med lite varm choklad. Milton hade (med lite assistans från mig) köpt en DVD-film i fars dags-present (Indiana Jones).

Min egen far är ju oxå värd att firas med pompa och ståt. Han är omtänksam och snäll. Jag kommer speciellt ihåg en gång i gymnasiet när jag var ledsen för att jag skulle hoppa av Frisör-linjen (ja, jag tänkte bli frisör en gång i tiden). Då kom han hem med blommor till mig. Det var rart! Så honom har jag förstås uppvaktat med ett fint kort och en trisslott. Hoppas han vinner något (men inte för mycket. Då blir jag bitter).

Grattis till alla fina, duktiga, mysiga, härliga, söta pappor där ute!

Milton hos mormor

Vi gick på bio och lämnade milton i säkert förvar hos mina föräldrar. Eller jag vet inte hur säkert det var egentligen då Pappa skickade den här bilden..

Jag tror det är avgjort nu; städning är hans kall

Leksugen

Om två veckor ska vi gå på 1-årskalas så när jag var på Ica-Maxi igår passade jag på att köpa en leksak. När jag kom hem lade jag den på bordet och berättade för Maken att jag köpt en present. Men imorse när jag kom ner i köket efter en välbehövlig sovmorgon var leksakskartongen uppsliten och Milton i full rulle med att leka med "sin" nya leksak (som han redan hade en likadan egen av).

"Äh, jaha. Var den inte till Milton? Ja, jag tyckte ju att det var konstigt att du köpt en likadan som han redan hade..." kom det från Maken när jag frågade ut honom.

Hoppas de inte blir upprörda över att leksaken saknar emballage när vi ger bort den nu. (Eller som Maken säger: "Kartongen är ju bara jobbig. Jag gjorde dem en tjänst. Nu slipper de lite sopor").

Köldskadad

Jag har länge tjatat på Maken att han ska sätta på värmen efter sommaren. Han brukar svara med att han redan har gjort det varpå jag kontrar med att han i så fall ska höja den eftersom det är svinkallt här hemma och alla element är iskalla (vilket han vägrar erkänna att de är). Igår satt jag och beklagade mig över att det bara var 17 grader i sovrummet (allt under 20 grader är oaceptabelt för mig). Vid middagsbordet satt jag sedan och huttrade i min tjocktröja (understödd av min senaste förkylning). Då reste sig Maken upp och sa med en suck:

"ok, jag går väl och sätter på värmen då."

"Va?! Har du inte gjort det ännu? Jag visste det! (Jag med upprörd röst)

"Men det kostar ju pengar" (Maken med trumpen röst).

Så nu har vi äntligen (i november, jag tror man lugnt kan säga att sommaren är över nu) sattit på värmen. Men jag känner ingen skillnad. ("Jodå, termometern har gått upp typ 0.6 grader" säger Maken).

Fotografering på Öppna Förskolan

För ca en månad sen blev Milton fotad på Öppna Förskolan. Här är resultatet och (helt opartiskt) måste jag säga att hans kort blev verkligen bäst av allas (någonsin).

En gulligare unge får man ju leta efter

Förlängd föräldraledighet

Maken har blivit erbjuden ett nytt jobb som han har tackat ja till. Det är ett bra steg i karriären för honom men tyvärr så innebär det att han inte kommer kunna vara pappaledig nu som det var planerat. Så jag kommer alltså att ta hela föräldraledigheten och inskolningen på dagis (som förhoppningsvis sker i mitten på februari). Han kommer dock att vara hemma en dag i veckan med oss.

Så nu har vi blivit ett sånt där könsstereotypt par där mannen gör karriär och kvinnan stannar hemma och tar hand om barnen och hemmet (eller åtminstonne barnet) som vi inte skulle bli. Från början hade vi tänkt dela 50/50 på ledigheten men det sjönk och sjönk och som sagt, nu är det nere på 100/0. Men så är det ibland. Det går inte att planera allt här i livet. Allt handlar ju om prioriteringar och hur man än ser på saken så är det faktsikt så att föräldraledigheten i mångt och mycket (tyvärr) är en ekonomisk fråga.