Vacker i Kina

Jag såg precis en dokumentär på SVT om unga kinesiskor och deras strävan efter skönhet och det var helt sjukt. Programmet började med att besöka en skönhetstävling för plastikopererade. Tjejen som vann hade lagt ut två årslöner på sina operationer (eller rättare sagt hennes föräldrar hade lagt ut det). I jobbannonser ställs, enligt programmet, ofta krav på utseendet och för att få jobb som turistguide måste man vara minst 168 cm lång (så där rök mina chanser ifall jag nu hade tänkt sadla om och flytta till Kina). En arbetsgivare berättar att han vill bara ha anställda som ser bra ut. Om han har en duktig anställd som inte är så vacker uppmuntrar han henne att operera sig. Om hon är väldigt duktig kan han till och med tänka sig att betala det åt henne.

Idealet verkar vara att se så västerländsk ut som möjligt varför många opererar ögonen så det ska bli större och inte "sneda". Men det värsta var ändå benförlängningsoperationerna. En tjej på 161 cm med akademsik utbildning inom bioteknik (eller vad det nu var, något åt det hållet) hade bestämt sig för att operera sina ben för att öka sina chanser att få ett bra jobb! Herregud, säger jag bara. Vilket utseendefixerat samhälle! Med mina 154 cm har jag förstås ofta önskat att jag kunde bli lite längre men aldrig att jag skulle drömma om att göra något så vansinnigt. En tjej fick stanna i sju månader på sjukhuset och skulle sen behöva sjukgymnastik i ytterligare fyra månader. Hur kan man utsätta sig för något sådant? Det verkar helt sinnessjukt (fast i och för sig skulle processen tydligen bränna mycket kalorier. Tio kilo gick hon ner under tiden på sjukhuset... fast nej, det är ändå knäppt). Var är världen på väg egentligen?

Man skulle ha utbildat sig till plastikkirurg och flyttat till Kina...