Grillad Geting

Jag har en hemsk getingfobi. I min värld är de jordens läskigaste och elakaste varelser. De både ser ut och låter oehagligt. Därför blev jag förstås väldigt nervös när jag just stötte på säsongens första geting, och i mitt eget vardagsrum dessutom! Jag beordrade Maken att vara en man och genast ha ihjäl getingen innan den flög upp en våning och attackerade min son (ja, getingar attackerar, skonigslöst och brutalt). Maken (som själv lyckats undertrycka det mesta av sin egen getingfobi) var inte så jättesugen men som tur var visade det sig vara en kamikaze-geting. Den flög rätt in i golvlampans glödlampa och med ett fräsande ljud och en liten rökpelare lämnade den denna värld. En äcklig stank av grillad geting dröjer sig dock kvar...

Jag ser inte fram emot sommarens getingfighter kring barnvagnen. Min första impuls när jag ser en brukar ju alltid vara att springa iväg men det verkar ju lite taskigt att lämna Milton i sticket (bokstavligt talat).

Visst ser den läskig ut?!