På sista tiden har jag märkt att vissa av Miltons måltider ofta börjar i matstolen och tar slut typ inne på toaletten. Hur kommer det sig egentligen? Är det normalt att jaga efter sin krypande bebis med talriken och skeden i högsta hugg och försöka stoppa in en tugga när man kommer åt? Det brukar börja så fint med att han sitter "snällt" i stolen med haklappen och äter fint. Sen vill han helt plötsligt inte längre äta fint utan bara slänga maten på golvet eller på fönstret bakom sig. Ungefär samtidigt brukar han utveckla starka aggressioner mot haklappen och protestera högljutt. Då matar jag honom och försöker distrahera honom lite med något att leka med vilket endast funkar en liten stund tills han kommer på att han sitter fast i stolen och till varje pris vill därifrån. Då är det kört! Sen är det bara gråt, skrik och bråk och mat i hela köket. Det är vid den här tidpunkten jag ger upp och släpper ner honom på golvet (om han inte själv redan lyckats åla sig upp ur stolen och sätta sig på bordet). Men jag vill ju ändå att han ska få i sig mat så det är därför jag finner mig själv desperat jagandes runt efter en bebis med en sked i handen. En tugga under stolen, en tugga vid skafferiet, en tugga i hallen och slutligen en tugga i duschkabinen. Det konstiga är att han gärna äter, han vill bara inte sitta still i stolen (eller någon annan stans) och äta.
Ja ja, det är väl en härlig period det här oxå som man kommer skratta gott åt om några år...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar