I natt sov Milla från 22.30 till 5.30. Det är sju timmar! En hel natt. Och hon sov i sin egen säng dessutom. Inte ens när Milton vaknade och var ledsen och kravlade över till oss vaknade hon. Det är lycka det. Men jag är givetvis medveten om att det bara var en tillfällighet och det kommer antagligen inte hända igen förrän hon fyller två. I natt är det nog tre-fyra uppvak som vanligt igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar