Otacksam unge

Igår var jag, som sagt, ensam hemma under dagen. Familjen kom hem vid 15 och jag förväntade mig förstås att Milton skulle bli överlycklig av att se mig. Han blir ju alltid superglad när pappa kommer hem från jobbet och skiner med hela ansiktet. Men nähä då. Han bara tittade lite på mig och spanade sen efter pappa. Här går jag varje dag och tar hand om honom, matar, leker, byter blöjor och nattar och så har ungjäkeln inte vett att sakna mig när han är ifrån mig. Vilken fräckhet!